Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 25 september 2025
Och se, innan han hade slutat att tala, kom Rebecka ditut, en dotter till Betuel, som var son till Milka, Abrahams broder Nahors hustru; och hon bar sin kruka på axeln. Och flickan var mycket fager att skåda, en jungfru som ingen man hade känt. Hon gick nu ned till källan och fyllde sin kruka och steg så upp igen.
På den tiden, när jag sprang omkring liten och barfota som nu mina egna barn, var det trädet fullt av bleka frukter. Det var människokroppar, som blottärnorna så länge sänkt och tvättat i källan, att de till sist blivit alldeles vita och nästan tycktes genomskinliga. Vi kallade det att offra trälar i konungens ställe och blidkade därmed gudarna, ty deras är landet.
Och innan jag hade slutat att så tala för mig själv, se, då kom Rebecka ut med sin kruka på axeln och gick ned till källan för att hämta vatten. Då sade jag till henne: 'Låt mig få dricka. Och strax lyfte hon ned sin kruka från axeln och sade: 'Drick; dina kameler vill jag ock vattna. Så drack jag, och hon vattnade också kamelerna.
Källan till Lönnrots godlynthet var ej endast den sällsynta jemvigten i hans sinne. Hans föräldrar hade varit fromt folk och efter sin enfaldiga uppfattning sökt uppfostra sina barn till gudsfruktan. Sin barnatro lär han ej någonsin hafva helt och hållet förlorat, och på sina äldre dagar återvann han den i alla fall mera klar. Hans fromhet bidrog verksamt till hans naturliga godlynthet.
Sakta talar Johan till sin fästmö: "Älska, älska mig blott du, mitt hjärta, Sen du mig begynte älska, själfmant Har all lycka kommit mig till mötes, Så på resor som vid köp och byte." Vatten öser gårdagsbruden, Och, utöfver källan lutad, Talar vid sig själf hon detta: "Ve mig, arma, ve mig, sköna!
Hon trädde fram med en kruserlig nigning, doppade i källan en liten kvast av nio sorters olika blommor, bestänkte bruden med »vigvattnet» och gick sedan med dessa blommor nio gånger kring samma unga brud, under det att hon långsamt framsade följande besvärjelse: Jungfru Maria gick sig i grönan lund, trampade ormen på häla; vad månde jag nu i denna stund åt vänaste lilla bruda begära?
BUDBÄRAREN. Hvad jag önskar, fylls Af goda gudar ständigt. LEIOKRITOS. Mäktig är du då Långt mer än jag, din konung. Säg, hvad är ditt värf? BUDBÄRAREN. Jag vallar dina getter. LEIOKRITOS. Och de önskningar, Dem gudar städse fylla, hvilka äro de? BUDBÄRAREN. En dryck ur källan, föda af min hjord och sen, Då solen bränner, skygd af ett bland lundens träd.
TEKMESSA. Gå ej än, blif kvar, Låt mig förbinda såret först; min hand är van, Den varsnar mycket, fast den saknar ögats hjälp. Min ledsven, fort till källan vid vår boning, du, Att hämta vatten. HYLLOS. Vatten! Ja, en kylig dryck Skall vederkvicka efter brännhet kamp och törst. Jag dröjer några ögonblick. TEKMESSA. Räck mig din arm, Att jag den undersöka får.
Vi köpte farmen för 39,000 dollars, och vi hade så liten tro på jordens förmåga att för någon längre tid lämna de hundra fat om dagen, som källan då gaf, att vi beslöto göra en damm, som kunde rymma hundra tusen fat olja, hvilket förråd vi värderade till 975,000 dollars, när tillgång upphörde.
De andra hade dock redan hört honom och började småningom att samlas kring källan. På ett snöre, som spändes mellan stammarna, hängde de upp sina kappor till ett tjäll åt kvinnorna, ty det hade varit sen vår och luften var ännu sval. Sedan gjorde de upp eld och kokade och brynte.
Dagens Ord
Andra Tittar