United States or Palau ? Vote for the TOP Country of the Week !
Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid. Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt. Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.
Men åt kvinnan gåvos den stora örnens två vingar, för att hon skulle flyga ut i öknen till den plats där hon skulle få sitt uppehälle under en tid och tider och en halv tid, fjärran ifrån ormens åsyn. Då sprutade ormen ur sitt gap vatten efter kvinnan såsom en ström, för att strömmen skulle bortföra henne.
Det fanns en gammal båtälskare ombord på vår ångare, och när han fick se Naja greps han av en sådan passion till den sköna, att han under senare delen av färden försjönk i ett djupt svårmod, så att han varken åt eller drack! Detta är ett mycket egendomligt fall av mania. Emellertid Sejlene faldt, da steg det: Hvor er Ormen Lange, kommer ikke Olaf Tryggvason? Ja, så steg ropet! Hvor är Dagmar?
Han gömmer sin tron för vår åsyn, han omhöljer den med sina skyar. En rundel har han välvt såsom gräns för vattnen, där varest ljus ändas i mörker. Himmelens pelare skälva, de gripas av förfäran vid hans näpst. Med sin kraft förskräckte han havet, och genom sitt förstånd sönderkrossade han Rahab. Blott han andades, blev himmelen klar; hans hand genomborrade den snabba ormen.
Du får inget besvär alls med ormen och behöver inte ge den någon mat. Den äter nämligen endast var sjätte månad. Den heter Polly och är mycket snäll och tillgiven. Sanne vännen Alfred ." Det var ett rätt överraskande brev, men jag hann inte fundera så mycket över det, ty i detsamma ljöd ett skri från pigan inne i skrivrummet.
"Det blir herrns sak att ta bort ormen", sade han. "Det är ju herrns orm." "Nej", svarade jag, "det är Alfreds." "Det syns ju tydligt att det är herrns orm, han följer ju efter herrn." "Det gör ni också", svarade jag stillsamt. "Men om inte ormen får gå här, så står det ju er fritt att häkta honom." "Nej, men jag skulle ha lust att häkta er", sade konstapeln. "Gör det", svarade jag och stannade.
Men nu hade ormen krupit in i fjäderbusken, dragit sitt smutsiga slem över ögonen, så att de sågo ut som grå starren, och den hade slingrat sig ner mellan lövverket och utgjutit sitt gröna etter, som den samlat uppe bland dygderna på koppartaket, över de tre silverfälten, men hundhuvudena rådde den icke på, ty de voro av guld.
Har du icke ätit av det träd som jag förbjöd dig att äta av?» Mannen svarade: »Kvinnan som du har givit mig till att vara med mig, hon gav mig av trädet, så att jag åt.» Då sade HERREN Gud till kvinnan: »Vad är det du har gjort!» Kvinnan svarade: »Ormen bedrog mig, så att jag åt.»
"Jag", svarade åter Amina, "jag skulle vara ormen i hans paradis? Huru kan du ens tala så. Jag, som med glädje gåfve mitt lif för honom, för hvad annat lefver jag, än för hoppet att kunna gifva honom någon glädje, någon trefnad i ersättning för hvad han i hemmet umbär? Ack jag ville vara en engel blott för att rätt kunna vara hans själs glädje". "Amina, jag älskar icke dina ord, då du talar så.
Den går så långsamt, tiden Stuckalbumet låg på golvet, uppslaget vid samma ställe som nyss. Ormen ringlade ännu lika fjällig och fet kring samma grönaktigt vita kvinna, och hennes nakenhet lyste. Tomas satt länge kvar hemma efter middagen, länge efter det att kaffet var drucket och cigarren utbrunnen. Han hade icke någon brådska längre. Det var så tomt i rummen.
Dagens Ord
Andra Tittar