Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 4 september 2025


En ofrälse poet vinner en adlig flickas hjerta hemliga och ensliga promenader kring den vackra sjön Åsnens stränder en liten dotter födes den förolämpade fadern offrar sitt barns rykte för sitt bördshögmod och raseri samt offentliggör allt han vidhåller hårdnackadt sin anklagelse, ehuru både älskaren och dennes alla anhöriga bjuda hederlig försoning genom äktenskap, tidens fördomsfulla lagar riktade mot en ännu omogen, men i utveckling stadd skaldegenius, domen två års landsflykt de båda älskandes förtviflan slutligen, samma gång som Magdalena försvinner ur historien, kanske gift med en annan, Lucidors förlorade tro verlden och sjelfförstöring ! Ej under att denna förbindelse blifvit en trosartikel.

Hur många vågor bo fjärden, Hur många tankar i mitt hjärta? De tyckas fly och dröja kvar dock, De tyckas och födas åter, skilda, och ändå lika, många, och ändå desamma! Ur samma sjö, af samma vindar De höjas alla, Ur samma bröst de höjas alla Af samma kärlek. Öppet är min flickas fönster; Vore jag en okänd fågel, In till henne strax jag flöge.

Endast borta vid fönstret stod en ensam ännu ung qvinna och strök plisséer. Hon slog skyggt ned sina ögon och rodnade, hon såg de främmande. Hennes drägt var mörk och anständig och man kunde af hennes yttre ej sluta till något som helst, som icke talade till hennes förmån. Presten bad strykfrun underrätta honom om denna unga flickas historia. Men han fick intet direkt svar.

Aga älskar Omars hulda flicka, Som i jungfruburen vuxit ensam, Skådat icke sol och icke stjärnor, Aldrig än fått se, hur kornet växer, Kornet växer, och den röda drufvan. Flickan återger sin älskling Hans förlofningsring. "Tag den åter! Fader, moder, Som ej hylla dig, Fader, moder, bror och syster, Alla neka mig. Skona du din arma flickas Oangripna namn! Den förlåtnas öde äger Nog sin tyngd ändå.

Vid en flickas fönster stod en gosse Trenne långa kvällar hvarandra, Klappade och bad att dock bli insläppt. Första kvällen fick han hot och bannor, Andra kvällen fick han ord och böner, Tredje kvällen fick han fönstret öppnadt. Under strandens granar lekte gossen Vid en vik af den besjungna Saimen.

Det inre är däremot mera livligt och påminner om ett leksaksstånd i julmarknan, eller en dockteater, eller i vissa delar en gammal flickas toalett, Kina slott Drottningholm, ett schweizeri, ett klädstånd.

I flydda dar, o Le, i din faders borg, Mot Gylnandyne lyste ditt öga, I hennes spår du följde till Morven, blef En gäst i de klara harpornas land. dessa kullar syntes du ofta , När vidt kring kvällens soliga riken Din flickas muntra, kallande jakthorn ljöd. Här mötte din blick Oihonna också. Hvem ser väl henne, hvem, som ej glömmer allt, Hvad sällast förr i lifvet han anat?

Först skall man icke med likgiltighet afbida den gamle kungens beslut, hans söner uppmana honom att bortge Oihonna åt någon af dem. Det gäller ena sidan hans rikes välfärd, hans söners framtida lugn och friden inom hans familj, å den andra en okänd, främmande, ur hafvet räddad flickas rätt att följa sitt tycke och själf bestämma sitt val.

Dagens Ord

önskades

Andra Tittar