United States or Nepal ? Vote for the TOP Country of the Week !


Jag väntar en flicka hit i morgon klockan två, svarade han nästan blygt, en bekant, för resten en anständig en anständig familjeflicka som händelsevis är i stan. Ja, dom är värst dom, sade Husfadern allvarsamt. Emellertid ska jag varna grabbarna, kan du ta nyckeln insidan, får du vara ostörd.

Endast borta vid fönstret stod en ensam ännu ung qvinna och strök plisséer. Hon slog skyggt ned sina ögon och rodnade, hon såg de främmande. Hennes drägt var mörk och anständig och man kunde af hennes yttre ej sluta till något som helst, som icke talade till hennes förmån. Presten bad strykfrun underrätta honom om denna unga flickas historia. Men han fick intet direkt svar.

»Men han kommer nog, det trodde åtminstone hushållerskan, som jag kände från salig Petreuses tid, du vet, hon var förr köksa hos assessorns, tjocka Lovisa, hon, som den tiden gick och slarfva' med bokhållaren. Men nu är hon minsann både dygdig och anständig. Schana andades åter. Tänk att hon kommit undan för godt pris!

härbärgets tröskel satt herr Svantepolk, gulblek, med skymfad riddarära. Åter hade det tempel, som han byggt åt kärleken, ramlat till sand med alla sina himmelssträvande spiror och korsblommor. Hans huvud darrade, och hans tjänare voro ivrigt sysselsatta med att två honom och kläda honom i en anständig dräkt. De andra riddarna voro samlade omkring honom.

Jag band ihop mina lakan och hissade mig ut. När jag var tre meter från marken släppte knuten som höll ihop lakanen och jag hamnade i en blomsterrabatt. Sammanträffandet med moder jord var inte särdeles behagligt, och förbättrade inte precis mitt utseende, men alla ben och grejor höllo, och förresten ser nästan varje anständig människa ut som en buse här nere.

Ja, du! jag har blifvit elak jag, som nyss var from som ett får, och det är din skuld. Men jag är elak bara emot dem, som ä' sådana som du! Nadja klagade: Åh käre, jag är sjuk, ge mig en liten smula mat! Klä dig klädningen, den är anständig och bra, och paletån, duken och vantarne! Skynda dig, när du är färdig, vi. Han gick.

Han var en dålig skådespelare och behövde en god minut för att forma om ansiktet till en något när anständig förtvivlan. Han kom fram till mig och sa: Lizzy, du krossar mitt hjärta! Gör jag det? sa jag och satte mig upp. Han tog mina händer och tryckte dem mot sitt bröst. Han sa: Hade jag anat, att du höll av mig, skulle jag för länge sen ha dragit mig tillbaka.

Hon gick spänstig och snabb fram emot Spillebodaren och ropade: Vet du inte hut, din drummel? Jag ska lära dig att tala som en anständig människa! En örfil brann av: Spillebodaren tumlade nedför trappan och föll i famnen den tjocka käringen. Hur det gick till förblev outrett. Några höllo före, att prästen, som stod i närheten, passat och utdelat slaget.

Och alla de Blekängsmadammer, som hava sitt bo vid den kungliga Sofiagatan, skyndade fram till sina väl igenklistrade fönster och tryckte trubbiga näsor och rödfnasiga kinder mot glaset. Där for hon! Sicket as att vara utstyrd och grann! Och köra själv gubevars. Som om hon inte hade en karl för vart finger, vilket är mer, än en anständig kvinna bör hava.

Flickan, som redan var litet drucken, stirrade förskräckt honom. såg han henne med en sådan blick att hon blev rädd, hon tog sedeln, stack den åt honom och sade fräckt: Är du en sån där som vill slåss eller en sån där greve din väg! Jag är en anständig människa jag vill inte hör du din väg vad menar du är du en greve?