Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 29 september 2025


Wainahée måste lefva; höfdingen skulle utan henne försmäkta. Wainahée säg åt höfdingen din oskuld! ack han icke tror Wainahée, skulle han väl tro hennes ord ! Ändtligen hade Wainahée funnit en källa i nejden, hon sköljde af sig bloden och bar i ett kokosskal vatten till sin make. Vattnet svalkade den sanslöses tinning, drog hettan ur hans sår och febern brände mindre våldsam.

Nej, jag sade ju, att jag och döden ännu slitas om honom. Gossen fick för vid pass tre veckor sedan ett anfall av febern, som går här i trakten, och jag inkvarterade stackarn hos en gammal backstugugumma, som bor en fjärdedels mil härifrån. Sedan har jag under mina strövtåg ej haft tid att se till honom förrän i dag.

Därför att du nu händelsevis ser mig sjuk och en smula matt av febern, tror du... Å, Louis, se i mina ögon, innan du går, och se, om du finner spår av det, du väntat att finna blygsel eller sorg. Han höjde långsamt, liksom motvilligt sin blick, och mötte hennes. Den var strålande och klar, och hennes leende var stolt, nästan högdraget. Du har ett styvt sinne, min kusin, sade han blott.

låg hon länge, invaggad i en moders storhetsdrömmar, medan sommarnattens skymning andades ned öfver rummet och svepte allt in i sitt genomskinliga dis. Timme skred efter timme och hon märkte det icke. Febern bultade för hennes öron och hjertat klappade med tunga hörbara slag; hon tog en af chäslongens kuddar, tryckte den hårdt mot bröstet och böjde hufvudet tillbaka.

gick han fram och tog henne vid handen och reste upp henne; och febern lämnade henne, och hon betjänade dem. Men när solen hade gått ned och det hade blivit afton, förde man till honom alla som voro sjuka eller besatta; och hela staden var församlad utanför dörren.

Det tjänar till ingenting, att han kommer med ursäkter för sitt uteblifvande. Han hade alltid kunnat tid att skicka mig ett kort. Sådant fick han alltid tid med förut. Akta dig nu, att icke febern griper dig igen. När ovissheten kommer med i spelet, blir faran större. Se till, att du kan behålla ditt öfvertag att du ej söker vinna honom.

Innan de hinna utsända nya förföljare, äro vi säkra bland våra berg hos de mina". Ännu en dags morgon grydde, och Salik låg sitt smyckade läger i sitt eget tält. Hans sår mörknade, febern brände hans blod. Tigande och bekymrade vandrade hans män omkring, ty de sågo att såren voro dödliga. trädde en gammal qvinna till tältets dörr.

Febern återkom, och hon kastade sig oroligt af och an i sängen. Läkaren som efterskickades, fruktade ett recidiv. Under senare hälften af natten, medan Hanna vakade hos henne, uppslog hon plötsligt ögonen och hviskade sakta: Hanna! Hanna satte sig vid sängen och fattade hennes hand. Den var brännhet, och ögonen glänste stora och klara. Huru är det? hviskade hon ångestfullt. Är du sämre?

trädde han fram och lutade sig över henne och näpste febern, och den lämnade henne; och strax stod hon upp och betjänade dem. Men när solen gick ned, förde alla till honom sina sjuka, sådana som ledo av olika slags sjukdomar. Och han lade händerna var och en av dem och botade dem.

Nu hade han redan fredat sitt samvete genom att uttala sin öfvertygelse om Kristi gudom. Febern glödde, modet växte, och han kände att han hade en kallelse att uppfylla. Han ville draga svärd mot dogmerna, nådens ordning och läseriet. Det var en uppgift.

Dagens Ord

önskades

Andra Tittar