United States or Lebanon ? Vote for the TOP Country of the Week !


De upphäva alla sin röst och säga till dig: ' har också du blivit maktlös såsom vi, ja, blivit vår like. Ned till dödsriket har din härlighet måst fara, och dina harpors buller; förruttnelse är bädden under dig, och maskar äro ditt täcke. Huru har du icke fallit ifrån himmelen, du strålande morgonstjärna! Huru har du icke blivit fälld till jorden, du folkens förgörare!

Två gårdar voro redan brunna till grunden, åtta tak hade fallit och allt som allt härskade elden obestritt över fjorton gårdar. I prostens trädgård fanns icke längre plats för flera trasiga möbler, och i prostgården trängdes gubbar, gummor och illtjutande småfolk. Faster Mimmi packade en höskrinda full med barn, lät Sörman taga tömmarna och satte madam Hagelin till att taga vård om barnen.

Den naturhistoriska iakttagelsen att det är mannen som väljer tycks åtminstone i detta fall vara föråldrad. Fröken Alma Hagberg hade vistats 14 dagar vid badorten utan att bilda kotteri. De bäste ungherrarne voro, hon anlände, redan upptagne och af de nye, som uppenbarat sig, hade ingen fallit henne i smaken.

Ännu hon, halfsofvande, blef buren till sängs, protesterade hon mot faktum och fordrade att bli trodd sitt ord. Indianhöfdingen »Den smygande katten» stod med sitt kastspjut i handen och kisade upp mot himmeln, där vårmolnen jagade hvarandra. Nyss hade en skur fallit, gruset gården var vått, och »Den smygande kattens» röda stöflar hade fläckar som om höfdingen vadat i blod.

Han hade tydligen trasslat in sig med sporrarna i mattan, fallit och blivit sittande... Stellan smög sig förbi honom utan att väcka eller försöka hjälpa honom. Han blev stående mitt golvet i sitt rum. Han andades häftigt. Han höll händerna för ansiktet som för att undgå en ohygglig syn. Plötsligen föll han med ett kvävt skri framstupa sängen. Ärftlighetslagen, ärftlighetslagen, mumlade han.

Det var daterat dagen förut. I kväll alltså skulle hon resa. Om en timme skulle hon redan vara väg. Plötsligt märkte han, att han icke grät längre. Han kunde icke ens erinra sig, varför han nyss hade fallit i gråt. Han läste om brevet från början, ty han ville veta, vilket ställe det var som hade gripit honom ett särskilt sätt; men han kunde icke återfinna det.

Sergeanten blev som en ny människa, sedan denna sten fallit från hans bröst; han steg omkring i rummet, blev dubbelt otvungen, glad och förekommande. Men den vackra glasmästardottern, däremot, undergick inte ringaste förändring. Hon satt vid bordet, åt och tog för sig, visserligen ett rätt behagligt sätt, men någon högre grace syntes inte mycket i dessa åtbörder.

Med dyster förkärlek dröjer han vid de utmärkta historiens män, hvilkas verk och gerningar äro förspilda, eller vid de väldiga, af menniskohand uppresta monument, som redan fallit till stoft. Och öfver allt sammans ljuder med sublim likgiltighet oföränderligen temat »allt är intet» som i »Predikaren»: »Allt hvad i verlden är, är fåfänghet, allt inte.

Detta gaf hans sätt emot henne vid detta hennes första besök en anstrykning af ridderlig uppmärksamhet som det aldrig skulle ha fallit honom in att bevisa henne under andra omständigheter och som just stod i skarp kontrast mot den utmanande, frivola jargong, som han begagnade gentemot unga damer ute i sällskapslifvet. »Gud hvad ni är hyggligsade hon småleende.

Och de höllo dödsklagan och gräto och fastade ända till aftonen för Sauls och hans son Jonatans skull, och för HERRENS folks och för Israels hus' skull, därför att de hade fallit för svärd.