Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 1 september 2025
Så med ens såg hon ett nervöst ryck i hans ansigte han stod vänd emot henne och såg uppåt salongen. Den bleka damen hade kommit in igen; det var icke hon. Förgäfves genomsökte han salongen med sin kikare, från höger till venster. Han såg icke en skymt af det der ljusa hufvudet, som han inbillat sig skola finna der.
"Främling, granne", så han sade, "broder, Du, hvars blick ej än som min af dödens Skuggor skyms, säg, har i dessa nejder Du en kvinna sett, vår ädle furstes Helgonmilda, olycksfödda maka? Länge här jag henne sökt förgäfves, Och min kraft förgått, min dag är liden; Sågs hon, o, ledsaga då till henne Mig, den brutne, döende, hvars hjärta Klappar fridlöst nu de sista slagen."
Han trodde att han öfverraskat henne och ändå hade han förgäfves sökt efter ett spår af rodnad eller ett tecken till sinnesrörelse i hennes ansigte. Han visste att hon gått på föreläsningen för att träffa honom men han anade icke att hon sett honom då han kom in i sällskap med modern och att hon sedan dess hade suttit stilla och väntat, som en fiskare på napp.
En ung, hur kunde han väcka Mera än kärlek också, om han kom, som den åldrige kommit, Rik och förnäm, och lockade mig att dela sin lycka?" "Hå hå", suckade nu den vackra Johanna, "förgäfves Skattas ej guldet högt, då det allt kan jämna i världen, Göra den åldrige ung och en ung förlika med åldern.
Den andra gick österut, mötte is den 17 Augusti vid 70° 30´ n. br. omkring 12 geogr. mil vester om Novaja Semlja och framkom två dagar senare till Jugor Schar, som var spärradt af is. Den 25 Augusti gjorde holländarne ett försök att tränga österut, men förgäfves. Ett nytt försök den 2 September aflopp bättre.
Glädje möttes dock nu i det älskade hemmet ej mera, Tystnad och oro blott, ovanliga gäster om julen, Mötte hon där. Förgäfves i glans från glimmande kronor Strålade festliga ljus, förhöjande prakten i rummet; Skarpare blott sig röjde den mulnande sorgen där inne.
Folk samlades kring oss, och vi pressade hvarje vuxen mansperson för att söka väcka möjligen slumrande becksömsanlag, men förgäfves. Ja, det vill säga, att vi funno flere, som vidkändes dylika anlag, men de voro ännu så outvecklade att de bäfvade tillbaka för svenska fruntimmersskor af så bedröfligt utseende som våra.
Han var ful, uppnäst och skygg, bockade sig aldrig, log aldrig, svarade icke, när fadern frågade. Han rodnade däremot som en flicka, var tankspridd som en lärd och klumpig som en femtonåring. Förgäfves försäkrade modern att han var genialisk, älskvärd, god och lydig bara man tog honom på rätta sättet.
Att mig emotta; då, i detta ögonblick, Då stöttes våldsamt skeppet af dess styrman ut Och flöt från stranden. O, jag såg Eurysakes Förgäfves rasa öfvermannad, rasade Förgäfves själf, med böner och med klagorop Bestormande än gudars nåd, än människors. Snart var det enda föremål, som fäste än Min blick, ett snöhvitt segel blott vid himlens rand.
Jag är ju din köttslige bror Stenkil, fast du alltid varit så hög och stram och inte velat kännas vid mig. Nu ville jag inte byta med dig, så fattig jag är. Anders började mödosamt röra på ena handen och kunde slutligen sträcka fram den mot brodern. Och hans läppar begynte arbeta. Det var länge förgäfves, men slutligen fick han fram ordet: »hit!» Han höll ögonen riktade på skrinet.
Dagens Ord
Andra Tittar