Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 30 juni 2025
Hon skref vers och agerade gärna i manliga roller, utstyrd i en gammal blårandig linnekostym, som tillhört en vid unga år afliden kär broder. Hennes platta bröst och smala höfter förlänade ofta en viss illusion åt framställningen.
Därefter böjer hon knä under lindens kala grenar och kysser stenen, som bär hennes älsklings namn. Stilla och högtidligt, som om hon beginge en helig handling i många människors åsyn, hänger hon snodden om sin hals, öppnar sin klänning och lägger den heliga jorden vid sitt bröst.
Och jag skall giva dem alla ett och samma hjärta, och en ny ande skall jag låta komma i deras bröst; jag skall taga bort stenhjärtat ur deras kropp och giva dem ett hjärta av kött, så att de vandra efter mina stadgar och hålla mina rätter och göra efter dem, och de skola vara mitt folk, och jag skall vara deras Gud.
Jag lägger handen på ditt bröst och känner hur hjertat slår, jag stryker min kind mot den svarta, krusiga rökhvirfveln på din panna, jag lutar mig ner och möter den förskrämda blicken under dina högt bågade bryn Jag vaknade upp och märkte, att man betraktade mig.
En inspektors öfver kopparräntan kärlek uppkom så, att Amor en gång fick lust att bli grufdräng i Falu koppargrufva, men råkade ramla ner i det kallaste vattnet. Herr inspektorn kom och hjelpte upp honom igen, och till tack derför sköt guden, sedan han först fått grundligt värma sig, en pil i räddarens bröst. Utan tvifvel hafva dessa barnsligheter mycket roat gästerna och förtjusat de nygifta.
Jämte mina bröst, som stego, Steg en okänd eld i hjärtat, Jämte mina bröst, som svällde, Svällde oron under duken 1 den ovant höjda barmen. Ledsamt är det nu i stugan. Tungt är sinnet nu på fältet, Lugn finns icke mer i lunden, Trefnad icke mer i skuggan Under trädens mörka grenar. Oron tvingar mig till hvilan, Oron stör mig under sömnen, Oron väcker mig till ljuset, Till den nya dagens möte.
Hon tänkte med en trygg värme på honom, som hade sagt att han alltid ville vara hennes vän, som kunde lägga hennes hufvud mot sitt bröst och smeka så lent och fint, kyssa och smeka utan att fordra utan att anse henne dålig, utan att taga det som en förpliktelse att hon lät det ske. Då hörde hon åter klockan pingla och strax derpå knackade det på dörren. Det var Williams mor.
Hon föll i mina armar, och en lång snyftning, som tycktes komma från ett enda bröst, skakade oss båda. »Vad det är synd om dig!» viskade hon. »Vad det är synd.» »Om mig?» Jag slet mig lös och såg upp. Ty det låg något i hennes röst, som fyllde mig med en aning, vilken jag icke ville låta stiga fram som tanke inom mig.
Om Assim kommer hit, skall jag lära honom sky dina spår. Se mina armar, Singoalla, sade Erland och uppvecklade rockärmarna. Jag är endast Sjutton år, men tror du ej, att mitt famntag skulle krama Assim? Må han komma! Jag skall slå honom till jorden och trycka min häl i hans bröst. Det skall du icke. Varför talar du i denna hårda ton om Assim? Vad ont har han gjort dig?
Hon drog djupt efter andan, och under denna ofrivilliga paus tog bror Anton upp den förlorade tråden och fortsatte: Och Wieniawsky tog Dion till sitt bröst och sade: kom, unge vän, i mina armar, ingen kan spela som vi båda, och under supén så sa' han åt pappa, hur var det nu igen, pappa?... Det är ändå ingenting, fröken Sergeievna, mot småfröknarnes röster.
Dagens Ord
Andra Tittar