Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 30 juni 2025
Stundom undföll Singoallas namn hans läppar; men det skedde tanklöst, och ljudet av detta namn, förut så älskat, trängde då, liksom hade det kommit ur en annan mun, helt främmande in i hans själ och fyllde honom med ångest. Han påminde sig oredigt det äventyr, han utstått i det vandrande folkets läger; han kände sina armar bundna och såg en dolk måttad mot sitt bröst.
Jag ville veta, hvad det är att trycka sig in till hans bröst, kyssas af hans mun, smekas af hans händer. Jag har erfarit allt detta. Mitt ansikte har lutat sig in i den lugna vrån, dit en älskande kvinna alltid söker, när hon vill glömma sitt bryderi. Mina händer ha glidit öfver hans gråsprängda hår, mina fingrar ha fördjupat sig i dess täta massor.
Stiger man ner på gräsmattan och nalkas stugan, får man, om lyckan är god, se trollkarlen själv genom det öppna fönstret, där en hämpling visar sitt blodsprängda bröst i en liten ståltrådsbur mellan sallatsblad.
Uppmärksamt iakttagen av en folkmassa på nära sju personer steg Göranson i båten tätt följd av Jönsson, vars högtidliga min stämde åskådarnas själar till andakt. När båten kom på fem meters avstånd från måsen lade Göranson ned årorna och grep geväret. »Pass på nu med anteckningsboken, Jönsson», sade han, lade geväret till ögat, siktade noggrant mitt i måsens bröst och tryckte av. Pang, pang!
Han lyfte upp Almas hufvud och kysste henne. "Egen hustru." En varm blick mötte Alma ur djupet af hans ögon. Alma slingrade sin arm kring hans hals. "Jag älskar dig, John. Öfver allting. Mera än något annat i himmel eller på jord." "Det vet jag, min älskling." Han tryckte Alma tätt intill sitt bröst och kysste henne ännu en gång. "Men du måste vara förståndig.
Vesterns himmel fällt sin purpurskrud, Natten fästets stjernelampor tänder Och sitt första ömma klagoljud Näktergalen, lyss! från dälden sänder. Hvad föder, o Sångare! väl i Ditt hjerta Den trånande längtan, den eviga smärta, Hvars makt Du förkunnar med smäktande röst? De hinna, Du späde, då äfven Ditt bröst?
Erland satte sig vid bäckens rand; en svag hågkomst av något ljuvligt förflutet spelade genom hans minnes töcken och uppfyllde hans bröst med milt vemod. Han blickade upp, såg Helena vid sin sida och förde hennes hand till sina läppar.
Men truppen gick sin bana fram, och flickan såg den tåga: Till hvarje led, till hvarje man hon blickade en fråga En fråga, bäfvande och skygg, en fråga utan röst, Mer tyst än sucken själf, som smög ur hennes fulla bröst.
Stiger man ner på gräsmattan och nalkas stugan, får man, om lyckan är god, se trollkarlen själv genom det öppna fönstret, där en hämpling visar sitt blodsprängda bröst i en liten ståltrådsbur mellan sallatsblad.
Då såg min blick För första gången Oihonna, Då fick af hafvet jag dig. Späd var du, men oskadd dock Af våg och flamma. I gråt du låg Vid röfvarns bröst, och i bäfvan Ditt anlet gömde vid hans. Men dyster, i trotsigt lugn, Med svedda lockar, med halfbränd dräkt, Satt, blek som skyarnas vålnad, På däcket döende Darg.
Dagens Ord
Andra Tittar