United States or Croatia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Han såg de vuxna, som ännu voro unga, sökte efter en kvinna, som var vacker, att hon kunde vara syndig. Han upptäckte bara en, som tilltalade honom. Hon gick med en student. Han följde efter. Han var inte svartsjuk studenten. Honom skulle han nog kunna peta ur brädet, när han en gång fick uniform sig. Det var ingen konst. Han gick bakom dem och såg hennes svajande höfter.

Dessa saker jemte regnkappa och sjal vägde dock mycket öfver 15 skålp. Men kunde vi undvara en enda af de nu uppräknade sakerna, vi ämnade oss fjellvandring med bostad sätrarne? Svaret blef ett enstämmigt nej, men lika ense voro vi deri, att renslarne voro för tunga för våra ovana skuldror, ryggar eller höfter, hur vi bäst kunde bära dem. Hvad var att göra?

Knöt bättre den snäfva, storrandiga yllekjolen om sina starka höfter, tog ett mörkt lifstycke och en ylleduk samt steg smågnolande ut genom dörren med sitt matknyte i handen. Hon andades lätt i den friska morgonluften, klef raskt öfver stättan och styrde sina steg mot åkern.

Några sjöngo, en eller ett par borta vid fönstret hvisslade flinkt och behändigt några dansanta och lättsinniga melodier. Bara armar, röda som tulpaner. Kraftiga höfter, kinder i ponso, svettiga pannor. När de besökande inträdde, blef der en liten stiltje, men blott för ett ögonblick. Flere par armar sattes i sidorna, och det blef ett ömsesidigt beskådande. När man fått nog, begynte arbetet igen.

Utan med rättfärdighet skall han döma de arma och med rättvisa skipa lag åt de ödmjuka jorden. Och han skall slå jorden med sin muns stav, och med sina läppars anda döda de ogudaktiga. Rättfärdighet skall vara bältet omkring hans länder och trofasthet bältet omkring hans höfter.

De fingo göra tårna häv, höfter fäst och knäna böj, och långa stunder fingo de stå med fötterna utåtvridna, att de bildade en rät linje. De fingo också fram till Lindquist och lära sig buga, öppna och stänga en dörr utan att vända ryggen åt de församlade och en massa andra konster.

Hon skref vers och agerade gärna i manliga roller, utstyrd i en gammal blårandig linnekostym, som tillhört en vid unga år afliden kär broder. Hennes platta bröst och smala höfter förlänade ofta en viss illusion åt framställningen.

Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand. Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar. Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter. Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han fall. Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt.

Och ju längre han betraktade dem, ju längre han följde deras svängande rörelser, ju osäkrare kände han sig. Han tvivlade inte att han med sin uniform skulle kunna peta studenten. Men han började bli rädd, rädd och varm vid åsynen av dessa höfter, av de två vecken i kappan, som rörde sig snett ned över ryggen för varje steg, hon tog.