Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 16 maj 2025
Men från hemmet och spiselvrån, där han nu steker sina kastanjer och ser bränderna glöda ut, står ungdomskampen som den rätta romantiska tiden av känsla, händelse och spänning." I barnaåldern antager denna befrielsekamp det förlopp, att vi söka komma till tingens grund, underfund med tingen, bakom tingen.
Han sparkade till bränderna på spisen, så att glöden stänkte över plankorna. Jag önskar, att det brunne ned, hela nästet! Sorg pryder dig inte, herre. Vakta er nu för kung Valdemar, ni kvinnor i Sveriges land! Småsvenner, var ha ni hans röda hatt med tofsar och hans kedjor med silverfalkarna och allt, som en kung behöver, när han skall ut på äventyr?
Gummor, som med svedda kjolar hoppade över bränderna, jämrande och ropande förlupna kattor vid namn, fasttogos och inspärrades i Stenbergs plåtbeslagna kurra. Drängar med krokiga, skälvande ben och sömniga ögon fingo smaka förvaltarens spö. Han var värre än satan, förvaltaren, han var värre än ängelen Gabriel.
Därpå satte han sig vid brasan. Är inte fiolen med? frågade L. Nyberg gick efter sin gamla vän. Spela för mig, herr Nyberg! Och Nyberg stämde och stämde; till sist kom han sig i gång. Han spelade utan noter, men stirrade oavlåtligt in i kakelugnen på de ramlande bränderna. Han måtte hava sett underbara syner, ty så hade jag aldrig hört honom spela.
Och medan han tände hennes cigarrett, smekte han med ett långt ögonkast hennes duniga kind, hennes smala hals och hela hennes veka, spröda gestalt, som var stramt omsluten av en slät mörk ylleklänning. Elden knittrade i bränderna och därute pep vinden kring hörnet. Greta såg upp från fotografierna, smuttade på sin curaçao och drog ett bloss på cigarretten.
Inspektören gick till spisen och vände på bränderna med sin käpp. Kajsa slöt trött sina ögon, andtruten af talandet. Då hon hemtat sig, vinkade hon honom att komma närmare. Spektor, jag vill sofva nu ... men lofva mig först en sak, med handen här på postillan lofvar han? Samuli nickade: Om jag kan hålla det. Han kan nog, och jag tror också han vill. Hon log smått skälmskt.
Icke en muskel rörde sig i hennes ansikte vid mannens skämt. Hon betraktade barnet med en viss sorgmodig ömhet, och hennes ögonlock lade sig tungt och skuggande ned öfver hennes trötta ögon. Elden i spiseln lyste svagt. Den ena efter den andra af bränderna slocknade småningom och glödde blott i askan där nere, och rummet blef efter hand nästan mörkt.
Nadja slätade med vänliga händer den gamles hår. Kajsa blåste sakta på de slocknande bränderna. Gubben suckade hans hufvud sjönk tyngre mot bröstet. Tyst och sorgsen stod den unge mannen och stirrade mot golfvets mörknade plankor, som om han i dem sökte förklaring öfver lifvets olösliga gåtor. Slutligen sprang Nadja upp skakade sitt hufvud, som ville hon jaga bort alla onödiga funderingar.
Lågorna på härden ryckte sig från de sotiga bränderna och svingade sig vinande upp i den höga luften över taköppningen. Fast hjärtat fortsatte att slå som en tung sten, fick hela hennes väsen eldens lätta vingar och genombävades av svallande glädje. Nunnekläderna vecklade in sig i Valdemars mantel, och han höll fram hennes fingrar över elden och värmde dem, när blodet drog sig från dem.
Thore var hirdman hos kungen, men Ån låg hemma i kokhuset och var kolbitare. Nu var Ån fjorton vintrar, men ville ej göra gagn, utan satt med ena handen i huvudet och rev i bränderna med den andra. Detta tyckte trälarna mycket illa om. Björn kom in: Nu, frände, bör du vara verkför. Det mildrar i luften, och kälen har gått ur jorden. Stig upp och hjälp oss bryta torv på tunet!
Dagens Ord
Andra Tittar