United States or Nauru ? Vote for the TOP Country of the Week !


Året förut kom han i tillfälle att utgifva en ny upplaga af sin psalmbok af år 1872, med titel "Väliaikainen Suomalainen Virsikirja", i hvilken han upptog 500 psalmer; denna prydliga upplaga försedde dess förläggare, bokhandlaren G. W. Edlund, äfven med noter.

Ser herrn, jag blåser flöjt. Jag har hållit i femtio år, för nu är jag 67, och noter har jag för ett par tusen riksdaler, men kanske vi ska äta middag först ? Jag brukar äta » Tennknappen ». Vi följdes åt till nedre Fredsgatan och åto en enkel middag. Vid bordet tog gubben upp ett parti klibröd ur bakfickan.

Och började Rose att spela. Stellan kunde ej tro sina ögon. Hon spelade utan noter . Rose, som han med en blandning av förakt och skamlig lockelse tänkt för hennes brösts skull nu satt hon här och lät fingrarna löpa över tangenterna. Han hade aldrig förr hört en sådan musik. Han förstod ej, vad hon spelade. Men det väckte till liv inom honom något, han inte kunde förklara.

Melodien hade gått henne ur hufvudet. Och i höjden skrek hon, den helige St. Isaks heliga eld var nära att blåsa ut. Det var alldeles stört omöjligt. Fru Mäienen vred sig pianostolen, fingrade sina hattband, hostade, rodnade och visste inte hvad hon skulle tänka. Jag skall skicka hit Dion med noter, menade hon, och kan han lära Er. Kan Dion plugga?

Han skulle ta värvning en tid och rekryt hm! hm! förstöra nöjet med sitt retliga lynne. Vi väl taga en duett, kära du. Och nu togo vi en duett för flöjt och violoncell. Gubben hade noter för alla instrumenter. tre dagar syntes ej Nyberg till. L. blev orolig, men visste ej var magistern bodde eller om han bodde någonstädes, ty det talade aldrig Nyberg om.

Om Ohlsson kan räkna, ser han att det är dålig förtjänst Jo, det förståss. Förtjänsten tas väl annat håll. Bromsen hade också det där sättet att ge byggnadslån åt sina arbetare. Det gick fint det. Blekängen blev bebyggd, och Bromsen tog hela kakan. Morfar min skulle bevars vara med och bygga han också. Jo, gubbstackarn fick lära sig dansa efter noter.

Det är just känslan af, hur låg, hur fattig, hur tarflig denna kärlek är, trots all sin kallade poesi, som gör att jag klarare än någonsin ser mång-kärlekens förbannelse hur leken med trohet och beständighet nöter och utplånar det bästa i en människas moraliska karaktär. Jag skulle i alla händelser ha viljan att vara trogen, genom att låta känslan afsvalna till en fast vänskap.

Därpå satte han sig vid brasan. Är inte fiolen med? frågade L. Nyberg gick efter sin gamla vän. Spela för mig, herr Nyberg! Och Nyberg stämde och stämde; till sist kom han sig i gång. Han spelade utan noter, men stirrade oavlåtligt in i kakelugnen de ramlande bränderna. Han måtte hava sett underbara syner, ty hade jag aldrig hört honom spela.

Följande eftermiddag gick jag upp till L., som jag fann sängliggande och sjuk. Han hade stått uppe halva natten och klistrat ihop gamla noter, som skulle bindas, när han blev gift. Uttröttad därav hade han lagt sig fram emot morgonen och vaknat mycket sent, oförmögen att lämna sängen. Hans ansikte var betydligt förändrat och hans röst matt.

Men hon kunde spela, spela utan noter och göra det , att han kände sig, som om han låg och vaggade vågorna; hon kunde spela , att det väckte all möjlig längtan till liv inom honom, en oförklarlig blandning av glädje och melankoli.