United States or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han stötte honom ifrån sig och fortsatte med tunga steg till dörren. Mor i Sutre, som kände golvet gunga, tog sig om öronen, som om hon väntat ett sprängskott. Nu kommer det, mumlade hon, nu kommer det. Men visste litet, vad som skulle komma. Anders! ropade länsman i förstudörren. Anders! Här är han! svarades nerifrån. Säg åt människan i köket, att hon kommer, befallde länsman.
I detsamma ropade Ludwig: Olle! Var snäll och böj dig lite mera bakåt. Hon lydde, ofrivilligt. Stå nu alldeles stilla! befallde han. Och hon stod alldeles stilla men sneglade upp mot honom, halvt förskräckt. Han nickade och log och strålade av oskyldigt nöje. Han sa: Som du nu står, ser jag dig långt ned på din vita rygg. Ända ned till stjärten. Willmännerna brusto i skratt.
Och konungen bestämde åt dem ett visst underhåll för var dag, av konungens egen mat och av det vin han själv drack, och befallde att man skulle uppfostra dem i tre år; när den tiden vore förliden, skulle de få göra tjänst hos konungen. Bland dessa voro nu Daniel, Hananja, Misael och Asarja, av Juda barn.
När nu David lyfte upp sina ögon och fick se HERRENS ängel stående mellan jorden och himmelen med ett blottat svärd i sin hand, uträckt över Jerusalem, då föllo han och de äldste, höljda i sorgdräkt, ned på sina ansikten. Och David sade till Gud: »Det var ju jag som befallde att folket skulle räknas. Det är då jag som har syndat och gjort vad ont är; men dessa, min hjord, vad hava de gjort?
Då sa jag: Hundra mot ett att hon finns i vindskammaren. Och jag vann! Men jag fick ta henne med våld och släpa henne utför trapporna. Hon är det gemenaste stycke som finns, och om ingen här någonting att invända, ska vi hänga henne i ett träd, på det att hennes vackra föresats måtte gå i uppfyllelse. Ludwig! Du går in! befallde fru Olga.
Hon gick på yttersta tåspetsarna utan att vackla förbi den svarta gestalten och störtade med sin börda i famn utför trappan. Köket var tomt, men lampan vid spisen brann. Hon lade Basilius på bordet, strök hans tinningar med ett vått kläde. Nu vaknar du, befallde hon. I trappan hördes tunga steg. Nu vaknar du, upprepade hon. Gossen slog upp ögonen, blinkade, slöt dem åter.
Matkärran rasslade förbi honom och med en röst, lika sur och tunn som soppan i bläckskålarne, befallde han Melander att ta' tröjan af sextisjuan och ge henne kött till kålen. »Du skall få se att di får henne till helgon med, sade han. »Herre Gud, hvad skall du säga, när du ser hur alla getterna klädas i fårakläder. Du känner till slut inte igen själfva fan, så pyntar di ut honom.
Mer säger jag dig aldrig. Därtill fäste jag mig för mycket vid det barnet. Du må lägga på mig alla de kval som du har makt till, ändå skall jag tiga. Trälar, sade då Folke Filbyter, hetta upp ett järn på elden och blinda därmed tiggaren. Han är inte värd att ännu en gång få återse den stora härliga solen. Bryten gjorde då, som han befallde, och glödgade ett järn i askan.
Och David sade till honom: »Ditt blod komme över ditt huvud, ty din egen mun har vittnat mot dig, i det att du sade: 'Jag har dödat HERRENS smorde.» Och David sjöng följande klagosång över Saul och hans son Jonatan, och han befallde att man skulle lära Juda barn »Bågsången»; den är upptecknad i »Den redliges bok»: »Din härlighet, Israel, ligger slagen på dina höjder.
Och Hiskia befallde att man skulle offra brännoffret på altaret; och på samma gång som offret begynte, begynte ock HERRENS sång ljuda jämte trumpeterna, och detta under ledning av Davids, Israels konungs, instrumenter. Och hela församlingen föll ned, under det att sången sjöngs och trumpeterna skallade allt detta ända till dess brännoffret var fullbordat.
Dagens Ord
Andra Tittar