Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 7 september 2025
»Jag anade icke hur djupt jag var fäst vid dig» sade hon; orden hade kommit fram liksom framtvungna genom inre tortyr, men här stannade de plötsligt af. Den unga satt och väntade på fortsättningen, hon väntade på afbönen. Hon förstod ingenting annat än att man hade gjort henne orätt och med ett barns hersklystnad ville hon böja detta gamla hufvud, hvars hållning lifvet gjort så stel och styf.
Maglena kanske skulle stått mindre undrande och tung i sinnet om hon sett huru Månke stannade bakom brädstapeln och kikade mellan bräderna efter syskonen så länge han kunde se dem. Hon skulle blifvit rent gråtfärdig om hon sett honom böja sig ner öfver Gullspira och hört hans varma försäkran till geten: "Vet du de Gullspira, granndocka, att nu ska du få heta bå Ante å Maglena.
Din Ande blid ledsage dem Och blifve gäst i deras hem, Att stilla fröjd och ljuflig ro Med honom där må bli och bo. O Gud, vi böja oss för dig, Som är vår Gud evinnerlig, Vårt hopp, vår fröjd, vår frid, vårt råd; Välsigna oss och gif oss nåd! N:o 328. Ej finns en glädje på jorden vid, Som kunde den fröjd uppväga, Ett hjärta känner, som all sin tid Ett annat hjärta får äga.
Hennes son var en adelsman av den förnäma och otillgängliga typ, som revolutionen, långt ifrån att böja, snarare hade gjort trotsigare. Medan hans moder i Frankrike genomkämpade dessa års prövningar och förtvivlan, hade han redan som yngling följt emigranterna och uppfostrats i England hos sin fars familj. Först för kort tid sedan var han återkommen, och tack vare sin moders slughet, vaksamhet och ihärdighet, fann han sig, till skillnad från övriga emigranter, i
Ty på den tid då jag förde edra fäder ut ur Egyptens land gav jag dem icke någon befallning eller något bud angående brännoffer och slaktoffer; utan detta var det bud jag gav dem: »Hören min röst, så vill jag vara eder Gud, och I skolen vara mitt folk; och vandren i allt på den väg som jag bjuder eder, på det att det må gå eder väl.» Men de ville icke höra eller böja sitt öra till mig, utan vandrade efter sina egna rådslag, i sina onda hjärtans hårdhet, och veko tillbaka i stället för att gå framåt.
Jag vill skynda straxt Och kalla honom. Underbara makt af järn, O öde, hvem kan böja af din stela arm, När du vill krossa? Är Leiokritos tyrann? Bort det! Ett hjärta mera varmt och kärleksfullt Har Salamis ej fostrat. Blott när ödet vill Hans son fördärfva, måste iskallt hat ta in Det rum, där mildhet ständigt förr var hemmastadd.
Nu sade han honom att han varit falsk, när han bedt mamsell om förlåtelse. Förlåtelse? Han hade icke haft något att be om förlåtelse för. Men nu skulle fadern böja honom, han måtte göra sig aldrig så hård. Försök! tänkte han. Försöken uteblefvo på en tid, men Johan gick och stålade sig för att mottaga böjningarne. Brodern satt och läste vid aftonlampan uppe på kammaren.
Hon skulle icke klema med henne för att vinna hennes kärlek, icke uppfostra henne till balsamin åt sitt gamla ömhetshungriga hjärta, utan till en människa, som bättre än hon själf skulle förstå, att se sig lifvets glädje till godo och foga sig i eller böja sig för dess villkor.
Så snart lekaren hade sparkat upp dörren, rusade skaran in i besinningslös bärsärkagång. Den trähårda tukt, som under hela det långa året tryckt deras nackar med sitt ok, föll i små smulor som murken ved. Allt det, som de tvungits att ära och böja sig för, kappades de nu om att skymfa.
Men en flicka låg i pärlan, Och hon bad en bön och sade: "Offra upp din pärla, gosse, Bryt mitt fängsel, låt mig fara, Och en tacksam blick i stället Vill jag för min frihet skänka." "Nej, vid Gud, min goda flicka, Pärlan är för mycket dyrbar; Bär blott stilla du din boja, Mången bar en vida värre."
Dagens Ord
Andra Tittar