United States or Sint Maarten ? Vote for the TOP Country of the Week !
Om nu prästen i stället sade: du Anders i Norrö, du Karin på Aspskär, du har gjort det och det, då skulle de bli onda och säga att han ljög, om det också var sant vad han sade. Det fick nu vara hur det ville med de andra, han bar sin skuld, hade kommit till medvetande om den, och ville bli fri från den.
Far förstod sig heller inte på jordbruk det gick som det kunde och när jag kom till, förstod jag det inte heller bättre, utan lät allt förfalla ännu mer; för resten tyckte jag mer om att fiska och låta Anders Erikson sälja fisken i stan. Hustru min är Anders dotter förstås; förr hade vi fem kor och en häst nu ha' vi bara en ko och Fjollelena.» »Är det er piga hon där borta?»
Nej låt oss älska vårt fosterland men icke göra riksdagen till en barnkammare, det är åtminstone min mening, herr redaktör. Sen får di regera som di vill. Var nu så snäll och sätt detta i tidningen eller smit in en strof. Vill redaktören ha litet granna skärbönor, då jag kommer till staden så generar det intet. Vänligen Anders Andersson , på Veingetorp n:r 7, adressen på Stationen.
Det är inte på mitt pass, svarade Anders och vek in på Karl Johansgatan. Folkhopen fortsatte Storgatan uppför och stannade framför Bromsens hus. Det var både män och kvinnor, och de sågo allesamman tämligen villrådiga ut. Kvinnorna dolde sina händer under förklädena, männen hade dragit slokhattar och mössor långt ned över ögonen. Men Liter-Pelle svingade sin mössa och skrek: Ut med Bromsen!
Anders var alldeles för entusiastisk, satt han inte där och himlade sig öfver denna »intressanta» ö, som om den varit själfva lycksalighetens, hunger och törst generade honom icke, sällskap var hans plåga och ensamheten med henne hans största glädje! Hon älskade omväxling, en smula sällskap, skön natur men helst civiliserad. Synd att deras smak var så olika ... om man bara snart komme hem...
Framför lågorna vaggade en bredskuldrad, svart gestalt. Det var Anders. Han smidde om ugnsrakan. Tennen hade han lossat, höll spetsen i elden, drog ut den glödande och hamrade på med ojämna, ursinniga slag. Gumman skrek till, och han vände sig om. Ansiktet var svart, kunde hon se, men mera såg hon icke, eftersom han vände sig bort från elden. Mor i Sutre kom upp på benen.
Ja, både sedlar och reverser och sparbanksböcker. Det är en idé hos honom att han ska ha det hos sig i sängen. Och den glädjen kan en ju unna den gamle skråpuken han kan ju i alla fall inte ta det med sig i grafven. Och han kan ju knappt röra en fena, fast ibland glindra ögonen rent djäfligt på honom. Anders stönade, och det rosslade hemskt i halsen på honom.
Han stötte honom ifrån sig och fortsatte med tunga steg till dörren. Mor i Sutre, som kände golvet gunga, tog sig om öronen, som om hon väntat ett sprängskott. Nu kommer det, mumlade hon, nu kommer det. Men visste litet, vad som skulle komma. Anders! ropade länsman i förstudörren. Anders! Här är han! svarades nerifrån. Säg åt människan i köket, att hon kommer, befallde länsman.
Jag är ju din köttslige bror Stenkil, fast du alltid varit så hög och stram och inte velat kännas vid mig. Nu ville jag inte byta med dig, så fattig jag är. Anders började mödosamt röra på ena handen och kunde slutligen sträcka fram den mot brodern. Och hans läppar begynte arbeta. Det var länge förgäfves, men slutligen fick han fram ordet: »hit!» Han höll ögonen riktade på skrinet.
Dagens Ord
Andra Tittar