Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 6 maj 2025
Försedda med ett par af värdinnans sjalar, stego vi fyra ut på förstugubron och kastade vemodiga blickar på de iskallt blickande stjernorna, och tänkte på hur många stora rum med oupptagna enmanssängar, som funnos der uppe, medan vi ej hade annat än en liten tom ångbåt att luta våra hufvud till.
Jag förbereder till en början en broschyr med titeln: Har den moderna människan råd att älska? Den lille generalagenten, som med en viss vördnad lyssnat till de stora siffrorna, brast plötsligt i ett ytterst vanvördigt skratt, som ej ens värdinnans förbittrade blickar kunde tysta. Äntligen förmådde han framstamma: Råd att älska? Fråga damerna Theander! Fråga damerna Theander!
Den andre av passagerarna var en snedvuxen pojke om sexton eller aderton år, med svart hår, plirande ögon, buktig näsa, och i värdinnans föreställning påtagligen en tattare, så mycket mer som hans långa fingrar och en nästan fågelartad, trippande rörlighet läto befara vissa anlag för begärelse till husets lösegendom.
Han bar sakta sin stora karmstol fram till ett fönster, satte sig i den, tittade ut genom rutorna, såg på himlavalvet och ämnade somna. Men han kunde inte en gång gäspa. Stolen var mjuk, men i hans bröst kändes stickningar, och hela rummet stod i en mörk, kall vidrighet omkring honom. Han såg framåt sängen. Den sken vit, till följd av värdinnans rena, nymanglade örngottsvar.
»Sjung sjung!» hviskade då vår älskvärda norska turist till Ambrosius, som om hon hoppats att hans toner skulle kunna utvidga herberget. Kanske hyste han sjelf samma föreställning; ty han hof upp sin röst och sjöng ett par sånger, hvilka visserligen utvidgade värdinnans hjerta, så att tårar perlade i hennes ögon, men huset blef ej större för det.
Han hasade sig långsamt genom förstugan och var nu ändtligen inne, höljd i sina pälsar, krokig och flämtande. Två ljusblå ögon tittade ut ur de yfviga halsdukarna med en mera misstänksam än älskvärd nyfikenhet, sågo sig pröfvande omkring och stannade slutligen frågande på värdinnans käcka figur. Man hjälptes åt att befria honom från pälsar och dukar, skinnhandskar, pulsmuddar och ytterstöflar.
Värdinnans ord ljödo ständigt i hennes öron. Hennes nerver skälfde, kinderna brände och barmen häfde sig våldsamt. Hon undvek att se på Nymark, men följde honom så mycket ifrigare med hela sin själ. Klockan var öfver fem. Det var tid att bege sig af. Alma steg upp och räckte till afsked handen åt torpfolket. I dörren stannade hon ännu och såg sig om.
Värdinnans syster satt och spann ännu på helgdagsqvällen, men det var sista rullen som gick. Ingen rörde sig i stugan. Juuso från Aatari steg midt på stugugolfvet, sen han först en stund stått och stampat vid tröskeln, der en knippa granris låg utbredd.
Dagens Ord
Andra Tittar