United States or Kiribati ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jag förbereder till en början en broschyr med titeln: Har den moderna människan råd att älska? Den lille generalagenten, som med en viss vördnad lyssnat till de stora siffrorna, brast plötsligt i ett ytterst vanvördigt skratt, som ej ens värdinnans förbittrade blickar kunde tysta. Äntligen förmådde han framstamma: Råd att älska? Fråga damerna Theander! Fråga damerna Theander!
Och att hon slutligen sköt skulden på mig, arme man, berodde därpå att jag varnat och tadlat henne och skvallrat på henne, vilket ställde mig i ett förhatligt ljus även inför damerna Theander. Deras tro har jag emellertid ej velat rubba för att ej fördärva historien för dem.
Röda och gula och blå pappersblommor sutto instuckna i hästarnas manar, i munderingen och här och var i vagnen. Det hela var festligt. Då flickorna Willman blevo damerna Theander varse, kände de sig plötsligt modfällda och förstämda; de smögo sig ut i parken och gömde sig.
Tro ni mig inte, så ska jag gärna draga upp henne och sätta henne i gång, men ni får själva svara för följderna. Det stämmer! sa Brita. Äldsta damen Theander bemannade sig och satte sig tillrätta, med blicken fast riktad mot generalagenten. Och hon tog icke längre någon hänsyn utan berättade historien om
Och ju mer vi få, desto bättre, ty i pingst ska vi resa upp till Stockholm och roa oss grundligt och fästa upp pengarna. Man kan tänka sig min systers känslor; men innan hon hunnit fatta något beslut eller rådgöra med oss yttrade personen: Jag har ett förslag att göra fröken Theander.
Vad har du drömt? frågade Brut, och Ludwig berättade, men det var egentligen endast damerna Theander, som fäste någon vikt därvid. Fru Olga sa: Jag antar, att förvaltaren vet eller anar, var flickan befinner sig. Fast han inte vill erkänna det. Har man sett henne på myren, så måste hon ha varit på väg till arbetarbarackerna.
Och särskilt håller jag före, att kyrkoherden med sin paranta och galanta statur kan vara farlig för lite var. Jaha! sa prästen och spände ut bröstet. Men fru Olga sa kort och torrt: Jag tänker, att tante Sara betackar sig. Ja, visst betackar hon sig! skreko damerna Theander i livlig kör. För mig? sporde prästen och betraktade sin slitna kaftan.
Och vi vilja innerligen hoppas, att det är åt denna obetydliga sak, han skrattar och inte åt någonting annat. Det vore för hjärtlöst! Det vore det! bekräftade äldsta och näst äldsta damen Theander, men generalagenten sa: Hjärtlöst eller ej, så är det just åt det där andra jag skrattar. En historia, som jag brukar kalla historien om upplysningens frukter.
Då spärrade hon upp sina stora, vackra ögon och svarade: Vad den unge mannen beträffar, så har han alls ingen del i min olycka. Det var en annan och någon, som ni inte varnat mig för och dessutom en gammal man och för resten ingen annan än er granne, generalagenten! Det sista ordet framslungade äldsta damen Theander med en viss hatfull och dyster kraft.
Men damerna Theander stego ur vagnen, ställde upp sig i en linje samt marscherade med taktfasta steg fram mot trappan i det de räknade: ett tu, ett tu. Det var inte deras vanliga sätt att uppträda, men de hade kommit överens om att slå sig lösa, ha roligt och roa.