Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 19 maj 2025
Den unga frun, som varseblef hans hetta och med skäl slöt, att hon själf var orsaken till den, började ursäkta sig: "Förlåt, bästa kusin Flygerman, att jag besvärar er; men till hvem annan har jag här i min oro kunnat vända mig?" "Det är förbannadt bra", inföll herr Flygerman straxt med sin förra ifver.
Kapten Flawes varseblef den eld, som de gjort upp för att ådraga sig hans uppmärksamhet; han räddade dem alla och kom den 22 Juli med dem välbehållen åter till England. Den olyckliga utgången af kapten Woods företag hade från en den ifrigaste förfäktare af nordostpassagen gjort honom till en häftig motståndare deremot.
Hon insåg, att Bellas böjliga karakter väl kunde behöfva stödet af en så kraftfull natur, som Hannas, och gladde sig, då hon tid efter annan varseblef prof på ett sjelfständigare omdöme och större fasthet hos Bella. Den fruktan hon i början hyst, att Bella blindt skulle söka likna Hanna, så i ondt som godt, försvann helt och hållet.
Sviker ej mitt öga, syns Den blinda kvinnan med sin ledsven närma sig; Jag ville möta henne utan vittnen här. FOLKET. Vi gå, men ensam blir du med den blinda ej, Ty Rhaistes synes redan återvända hit. RHAISTES. Jag skyndat hit tillbaka, sen jag varseblef Den obekanta blinda kvinnan, önskande Att här få träffa henne, ty det hem, hon valt, Det gamla fiskarnästet, har jag ständigt skytt.
Hela dagen smög hon omkring med skygg blick och strupen sammansnörd af samvetsångest och själskval, och i skymningen skrek hon till vid det hon varseblef ett fyrbent spökelse, som kröp fram ur vagnslidret och släpade sig tungt öfver gården mot köket. I nästa stund förstod hon väl, att kattvålnaden var August i egen person, men kunde dock icke uthärda att se honom utan vände sig bort.
Det är sålunda en slags vidare fortsättning af den första delen, men, man måste medge det, vida intressantare fortsättning. Svårigheten att få in i berättelsen något romantiskt intresse, hvilken man varseblef vid den förra skildringen, synes här icke mera, och allt har redan en rikare växt. Likväl klarnar icke personernas individualitet mer här än i första delen.
Flere herrar syntes ännu vara utan damer, men ingen närmade sig henne. Hvad skulle det betyda? Anande ondt, såg hon sig omkring. Och värkligen, nu varseblef hon det. Fruarna mätte henne med ögonen och böjde sig hviskande mot hvarandra. Händelsen nyss i toalettrummet var tydligen föremål för deras samtal. Men hade den också nått herrarnas öron? Hon kände sin strupe snöras ihop.
Hon hade också en märkvärdig förmåga att räcka till för alla och ingen kunde egentligen berömma sig af att stå henne närmare än de andra. Medan kamraterna sorlade omkring henne varseblef hon på sista bänken i klassrummet en nykomling, som alls icke tycktes egna dem någon uppmärksamhet. Det var en lång, mörklätt flicka med allvarsamma bruna ögon.
Då hon varseblef sin son, som stod i förstugan, drypande våt, med blottadt hufvud, stannade hon plötsligt, och öfver hennes bleka ansikte flög en skiftning af öfverspänd känsla, af glädje eller af sorg, det var icke godt att säga hvilketdera, ty glädjens och sorgens yttersta gränser gå i ett som himmel och haf vid horisonten.
Finge jag bara pojkäcklet i fingrarne, så skulle han väl få veta mumlade han halfhögt, men varseblef med detsamma den lille, som dernere i dalen vid stranden ännu roade sig med samma lek som nyss vid fiskartorpet. Pojken gnolade sakta för sig sjelf, hvisslade då rösten icke räckte till och njöt i fulla drag i utöfvandet af sin nyss med den rara slanten prisbelönta konst.
Dagens Ord
Andra Tittar