Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 12 september 2025
Han hade genom sin reserverade kyla redan från första ögonblicket påtvingat henne en roll, som var hennes natur emot. Han hade tryckt ner hvarje yttring af hennes lidelsefulla häftighet i godt och ondt under tyngden af sin egen stelnade känslolöshet.
Några hade redan på förhand små och stora stenar med sig inknutna i manteln, men i början slungade de endast de mindre. En skärva träffade honom i läppen, så att han tuggade blod. Sven stod med skägget tryckt mot bröstet. Han bet hårt ihop ögonlocken och sade till Inge: Skyarna omskapa sig och äro sig aldrig lika.
Tankfull och tigande följde Göran sin vän till stugan, men de stannade på dess tröskel och drogo sig åter hastigt tillbaka, ty vid en blick in i det tomma rummet hade de varseblivit den gamle krigaren, stående orörlig med pannan tryckt mot fönsterposten och händerna sammanknäppta över bröstet.
Den ringa hop, som vid Kauppila stod, Af tusen fiender tryckt, Den hade kämpat med hjältemod, Men den nalkades nu i flykt. Den hann generalens batteri, Den störtade honom förbi. Han rörde sig ej, stolt dröjde han kvar, Som han sutit, satt han ännu, Och hans öga var lugnt, och hans panna var klar, Och han sken på sin ädla Bijou, Och han mätte den här, som i segrande lopp Mot hans eldar rusade opp.
Hans ögon föllo på ett tryckt anslag: Ordningsregler: § 1. »De sjuka böra beflita sig om gudsfruktan och sedlighet». Han var alltså på sjukhuset bland de levande, varom han blev dess mer övertygad när han läste § 2. Patienten erhåller till frukost: 10 ort bröd, ett ägg, 6 ort smör o. s. v.
Så snart prokonsuln var ensam, vinkade han mannen, som väntade i hans grannskap. Denne smög ett brev i hans hand. Var? frågade prokonsuln. Mitt emellan Aten och Korintos. Gå! Prokonsuln lossade med sin stylus det band, varpå sigillet var tryckt, och genomögnade hastigt överskriften.
Här, här i min famn, fruktar du här? Karmides hade utan motstånd tryckt den darrande flickan till sitt bröst och lekte med hennes mörka lockar. Jag skulle icke vara rädd, om du alltid vore här. Men du kommer ju och går. Du är borta, då kanske ... Nej, jag törs ej tänka på ett sådant ögonblick. Jag skall vara osynlig i ditt grannskap och synlig måtto stå vid din sida, om en fara hotar.
Han grep henne fast men icke omilt om ena handleden, och innan hon ännu hunnit komma till besinning, hade han, utan att ett ord växlats, tryckt in dörren, varigenom hon kommit och bägge befunno sig i rummet innanför salongen. Sedan han väl stängt dörren efter dem, släppte han taget om handleden och sade: Förlåt. Hon såg förundrad på honom, varken ond eller ledsen, endast oförstående.
Tryckt intill honom, mumlade hon lidelsefullt: Om jorden brast under mina fötter, om himlen föll över mig blott jag hade dig, skulle jag icke känna det! Och om du icke hade mig längre?... Hon smålog upp emot honom, ett egendomligt, klart och beslutsamt leende, som han sedan ofta mindes: Döden ligger i vår högra hand, vet du väl. Och du, som är livet självt, du skulle icke vara rädd för döden?...
Denna gosse, som redan kunde böner och läst katekes, hade sålunda icke förvärfvat några högre begrepp om det högsta väsendet än det, som uttrycktes genom den figur, föreställande Gud Fader, som var tryckt före Tio Guds bud i katekesen.
Dagens Ord
Andra Tittar