Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 11 september 2025
Kalle undersökte den. Minuten efter var fjädern sönder. Å du menar, att vi skulle leka med sånt där, som går sönder bara man tittar på de. Nä du! Inte ja! Stellan kände sig mycket sorgsen. Djävla regnande, sade Kalle och lade sig på soffan. Efter en stund sov han. Stellan satt vid fönstret och vakade över sin vän och hövding, så att han inte skulle komma för sent hem till middagen.
Han är misstänksam som den ensamme, och han tittar ideligen efter om jag menar vad jag säger, ty jag avpassar mig av omedveten sympati, jag spelar på stycken, som behaga honom, utan att lämna något ifrån mig, jag drar upp hans utgångna urverk; och småningom hör jag honom knäppa i den gamla goda gången.
Och då sitter fru Göransson och Amelie på ett säte bredvid och tittar på allt folket som går förbi. Och nu börjar det som skall hända.
Det står inte alls till ta bort hand annars så... hur står det för Kindgren? Det går undan för undan för mig! Men vad kunde behagas så här sent på dagen? Det behagas ett halvt lod kardemummor! Så, det ska vara främmande i morgon... lägg opp pengarne nu, Svärdsbron, och stå inte och reta opp sina ädlare känslor, när han tittar på flickan.
Då kastar jag mig i sjön! Och utan att avvakta Maris utlåtande kastar han sig i vattnet med kläderna och simmar ut ett stycke. När han inte förnam något förtvivlans skrik från land, vänder han sig på rygg och tittar sig om. Där sitter Mari mycket lugn, för hon visste nog att herrarne kunde simma som fiskar, och hon bara skrattar.
Se, då i köket jag står och tittar som hastigast utåt, Kommer befallningsman hit helt ny; ny blänkte hans kärra, Ny var hästen, ej skådad förut, och flög som en stormvind, Ny var äfven hans dräkt och undransvärdig i fägring. Men då jag skyndade ut och kom nyfiken på trappan, Såg jag den aktade herrn, hur han hälsade alla på gården, Gammal och ung, och hans öga var mildt att skåda som solsken.
Karlson måste ha förstått att jag talade allvar, ty han släppte genast mina händer och fru Karlson slet sig med ett nytt och mindre dämpat skrik åter ur min famn. "Vad fadren har du då här att göra?" frågade Karlson ilsket. "Jag är ute och tittar på kriget", svarade jag. "Och jag vill bara hälsa på en gammal bekant." "Hälsa på!" svarade Karlson hånfullt.
Då kastar jag mig i sjön! Och utan att avvakta Maris utlåtande kastar han sig i vattnet med kläderna och simmar ut ett stycke. När han inte förnam något förtvivlans skrik från land, vänder han sig på rygg och tittar sig om. Där sitter Mari mycket lugn, för hon visste nog att herrarne kunde simma som fiskar, och hon bara skrattar.
Man känner väl igen deras ansikten och figurer. Där är den radikale politikern, musikern med den kala hjässan, hovpredikanten, teaterdirektören och den en gång mäktige polischefen. Runt ringen löpa de, förföljda av det hemska vidundret med det öppna gapet. Sten tittar rätt på lampan som om han aldrig sett den förut och så säger han: Får djuret inte tag i dom? Nej, säger jag, de springa undan.
Detta på det sjunde är mycket viktigt annars kunde man ju tro att han bara vore 6 år. Sten är en vacker pojke, men han är icke så bildad som min dotter, ty hon har redan börjat skolan. Sten bor i huset och hans förmiddagar äro dystra. Han har då ingen att leka med. Han tittar ut genom fönstret på det gråa gärdet där snön håller på att smälta. Där finns inga barn den här tiden.
Dagens Ord
Andra Tittar