Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 1 juli 2025


Han tog ner ett staket och utdelade spjälorna som spakar, med vilka dörrar och fönsterluckor skulle brytas upp den lilla stugan, i vilken fyra borgare hade stängt in sig.

Han blev sittande orörlig en stund för att förvissa sig om att han inte hört fel. Nu visslade Josef en gång till. Stellan reste sig upp och såg ned över gården. Där, i fönstret stod Josef och vinkade åt honom att komma. Han lydde ögonblickligen. När han stängt dörren om sig sade Josef: Du har inte kommit. Nej. Jag Du blev väl inte förbannad heller för va jag sa sist? Nej.

skedde, och blev det kväll; det var en hösttermin det här, och äro dagarna som bekant mycket korta, och den ljusa årstiden är universitetet stängt för besökande. Dagen var emellertid skämd; ingen kom hem om kvällen, men man skildes med heliga löften att icke göra mer! Följande eftermiddag hade en av sällskapet tenterat och måste se en halvkanna efter middagen.

Till sist var hon färdig, såg sig i spegeln och gjorde en sista fråga: Å du narras inte? . För om du narras, talar ja om att du skolkat. Stellan blev åter blodröd i ansiktet. Han ledsagade henne genom rummen ut i tamburen. När han stängt dörren efter henne, sjönk han ned galoschhyllan. Det var som om benen vägrat att längre bära honom. Han var alldeles utmattad.

Han grep henne fast men icke omilt om ena handleden, och innan hon ännu hunnit komma till besinning, hade han, utan att ett ord växlats, tryckt in dörren, varigenom hon kommit och bägge befunno sig i rummet innanför salongen. Sedan han väl stängt dörren efter dem, släppte han taget om handleden och sade: Förlåt. Hon såg förundrad honom, varken ond eller ledsen, endast oförstående.

Innanför sängkammaren låg ett litet rum, vilket ursprungligen varit avsett till toalettrum, men av någon anledning aldrig blivit inrett. Det var mycket oregelbundet, dess fönster sutto högt upp, och dagern därinne var svagare än i de andra rummen. Där bodde lille Sven. Där var hans rum, och det rummet var stängt. Ingen fick hjälpa min hustru med att ordna detta rum eller städa där.

Det är förbi med fröjden vid pukornas ljud, de gladas larm ha tystnat; det är förbi med fröjden vid harpans klang. Vin dricker man icke mer under sång, rusdrycken kännes bitter för dem som dricka den. Nedbruten ligger den öde staden; vart hus är stängt, att ingen kommer därin. Därute höres klagorop över vinet; all glädje är såsom en nedgången sol, all jordens fröjd har flyktat.

Äsch vad du är fånig! sa Ludwig och gav henne en förbittrad och sorgsen blick. Ljuga! Fy fan! Men hon hade redan gått in i sängkammaren och stängt dörren. Ludwig gjorde en grimas och lydde. Först han passerat Jan-Petters rum och kommit ut i stora salen, stannade han ett ögonblick eftertänksam.

Det blef en sådan tomhet och hjelplöshet i rummet, snart hon hade stängt dörren efter sig. Hellu vaggade med båda händerna, för att vaggan skulle en jemn rörelse. Och oafvändt såg hon Annis ansigte, färdig att genast börja sjunga, om hon det minsta öppnade ögonlocken. Gossarne voro någorlunda tysta. Allt tycktes väl.

Kyparen hade hämtat ett bref till henne. Hon ref upp det. Ahaa! Hon skrattade. Ni får . Hör du, Lisi, sade hon, kyparen stängt dörren efter sig. Och hon skrattade nytt. Jag blef nyfiken. Af hvem var brefvet? Af din man. Jaså. Mina kinder brände. Han kan inte mera vara min ciceron. Han har fått oväntade hinder. Skulle du möjligen veta hvad slags hinder det är?

Dagens Ord

munlås

Andra Tittar