Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 28 september 2025
På sin plats bakom satt modern och iakttog de två. Sonens minspel i det ögonblick han fick syn på den unga flickan hade varit så påtagligt; det uttrycket hade hon aldrig förr sett i hans ansigte; och i samma ögonblick hon såg det visste hon hvem den unga flickan var.
På Blekängsgatorna kunde det någon gång hända, att Abraham kom i slagsmål med någon liten gosse. Det skedde i all tysthet. Pappa hade förbjudit honom att slå fattiga barn. Det var synd. Ja men rika barn då? invände Abraham. Dom får jag väl klå? Jo, medgav ingenjören, som icke ville göra alltför stora inskränkningar på sonens frihet. Jo, om det inte är flickor.
Därmed var sonens jaktlusta något släckt, ty att fara ensam på sjön var icke så roligt; och i brist på sällskap slöt han sig till de andra på arbetet. Rundqvist fjällade han med större svårighet, för den fisken var både ful och gammal, men han fick också honom snart i sump.
Ett ögonblick såg dyster furstinnan opp, Som om mot sonens mörker hon mörknat själf, Dock snart i höghet sträckte hon, ljusnande, Sin hand mot fursten, tog från sin plats ett steg Och rörde moderligt med en kyss hans kind. "Min Dmitri", så hon sade, "välkommen var!
Folke Filbyter stod i sin grind, när den vilda ritten gick förbi ända in på gårdsvallen. Han såg blodfläckarna på sonens ärm och frågade: Hur många män ligga nu på likbänken i Ulv Ulvssons sal? Ingevald höll in den svettdrypande hästen utan att i förstone kunna reda sina tankar. Slutligen kom han ihåg, att det var offerhönans blod, och andfådd berättade han, hur allt hade tillgått.
Då stod den ädle furst Potemkin opp Och tog hans hand: "Furst Voldmar Paulovitsch, Jag känt er far, han stod vid denna sida I stridens larm; för hans skull ville jag Den spotska sonens hårda öde mildra. Jag vet en gammal regel: lyd och vänta! Jag ger er den, jag kan ej mer; farväl!"
Men fru Elfrida gladde sig åt sonens väsen, som nu var mildare än annars; dock tyckte hon sig stundom märka svårmod och frågade, om något tryckte hans sinne. Men Erland svarade nej och såg genom salsfönstret bort till den höga granen, som växte på kullen. Under vintern var Erland flitigare lärjunge hos pater Henrik än annars. Dagligen ställde han sin gång till klostret.
Han lekte, att han var en mäktig och rik man, som icke kunde glömma i medgångens solsken, att han hade en gammal fattig far, som skänkt honom livet och nu satt i torftighetens skugga, och han erinrade sig sonens första plikt mot sin upphovsman, besvor fadren att genast sälja sin stuga och sin ko, sina nät och båtar och komma upp att bo med sonen i Stockholm.
I sitt förvirrade själstillstånd hade han givit rum för en känsla av medlidande med den gensträviga. Han ville befria henne, utan tvivel inbillande sig, att det vederfors henne något ont. Vi voro nödsakade att skaffa honom ur kyrkan. Därefter, min fader, fulländades förrättningen, och Hermione emottog dopet i Fadrens, Sonens och den Helige Andes namn.
TEKMESSA. Son, hvilken omild gudom gaf dig detta råd? EURYSAKES. Rättvisans heliga gudinna, Dike själf. TEKMESSA. Hon vill ej, att du kräfver sådan hämnd af den, Som gaf den ädlaste bland dina vänner lif. FOLKET. För sonens skull, o konung, skona nu hans far! EURYSAKES. Sin lön får sonen, fadren, han må få sitt straff.
Dagens Ord
Andra Tittar