Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 11 juli 2025
Fattiga barnungen min sade modern, tog en bit af det hårda svarta brödet och räckte den åt barnet. Men den lilla rynkade på näsan och snyftade högljudt och pockande. Matmjölk, mamma, mamma lallade hon, matmjölk Anna vill ha. Modern satte sig på en af stolarne, ref upp sin vida bomullströja och lyfte barnet i famnen.
Sylvia satt upprätt i nedersängen och grät. Allting var "tråkigt" och hon längtade efter sin mamma. "Hu-hu-hu", snyftade hon. "Hvad skulle jag här att göra. Det var mycket finare och bättre hemma."
Han tystnade och tycktes försöka behärska sig, han kämpade mot sin upprördhet med onaturlig styrka men snyftade till sist igen. Men nu lät rösten fastare, icke fullt så vansinnig som nyss: Och ni säger ingenting, ni, David Ramm? De säger att ni heter David Ramm men vad vet jag, jo visst, David Ramm.
Han var het av vinet och vild av hennes smekningar. Hon slöt ögonen och sjönk tillbaka med en frossbrytning, och han tog henne stormande, övermodigt, nästan med våld. ...... Pappa är inte hemma, mamma har gått på torget ...... Vinresterna glödde i glasen. Märta höll en kudde för ansiktet och snyftade sakta. Gå! viskade hon bönfallande. Gå, gå! Tomas sökte trösta henne, lugna henne.
Arthur röck ifrån oss medaljongen, han snyftade av vrede och bearbetade oss med ett sådant raseri, att vi voro ganska förlägna. Emellertid blevo vi snart förtroligare med honom. Han var en god och frikostig kamrat och obegripligt slängd i att ljuga bort alla obehag såväl för sig själv som för oss.
Hon glömde sig och rusade, utom sig af förbittring, in till grannhustrurna, framvisade sina blånader, snyftade, skrek och beklagade sig öfver mannen. De andra qvinnorna hade egentligen aldrig tålt Kajsa. Hon var dem öfverlägsen i mycket och visade det.
"O, Teodor", snyftade Eva och lade sin hand på broderns axel, men tystnade plötsligt. "Nå, än sen då?" Tvekande och förlägen fortsatte hon: "Du bad ju 'Fader vår' i förmiddags?" "Ja, visst gjorde jag det. Men hvad har det med denna sak att göra?" "Bad du då inte, att Gud måtte förlåta din skuld så som du förlåter dem, som göra dig något ondt?
Men nu var han upphöjd och han älskade alla dem, som varit stygga mot honom Nej, men Stellan, sade tant Emilie, sitter du och gråter ? Alla vände sig mot honom. Han fick näsduken ur blusfickan och dolde sitt ansikte. Han snyftade i näsduken: Ja behöver ja Ja, spring ut då och skynda dig. Han sprang mot dörren så fort han kunde... Han blev stående i trappan.
Du, en kreolsk han såg på henne och undertryckte ordet är egentligen minst av alla ägnad att dela mitt öde. Jag behövde en kvinna, som min mor var, modig och stark, en jungfrulig dotter av ett ädelt hus... Hans röst var icke längre vred, han talade lugnt, kallt övervägande, liksom med sig själv. Det var dock jag, som först av alla hjälpte dig fram på din väg, snyftade hon.
Men då han slutat, strök hon med ärmen kinden och ögat, Skakade hufvudet, snyftade, snöt sig och sprang till sin boda, Hämtade kött in, hämtade smör och mujkor och kalja, Rågande bordet med mat; men Aron, den gamle, i nacken Tog hon och nödgade fram att, fast mätt tillförene, äta.
Dagens Ord
Andra Tittar