Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 1 oktober 2025
Den lilla skriker till, drar tillbaka sin hand och ger mig en blick full av fasa. Då mormodern frågar vad det är, svarar lillan: Han gör mig illa! Jag sitter där försagd och kan icke få fram ett ord. Gör jag nu ont utan att vilja det, huru mycket ont har jag icke gjort av ond vilja? På natten har jag denna dröm: en örn hackar min hand till straff för någonting som jag icke vet.
Tanken på hvad som skulle fås sedan man stigit opp från bordet jemte faderns fortsatta betraktelser öfver Johans inbundna väsen framkallar fortfarande hans tårar. Man stiger opp från bordet. Kom in du, säger fadern och går in i sängkammaren. Modern följer. Bed pappa om förlåtelse, säger hon. Jag har inte gjort det, skriker han nu. Bed pappa om förlåtelse, säger modern, och luggar honom.
Hela ön känner Ada. De små flickorna trängas framför hennes bur, mata henne och bli så glada då hon visslar åt dem eller då hon någon gång visar dem sitt största konststycke: att sitta på översta pinnen och släppa ned en skorpa mitt i vattenskålen. Ada märker strax att hennes matmor lämnat henne. Hon skriker, ropar och visslar en hel förmiddag. Då fönstret är öppet, hör man hennes Äda!
Det passar så dåligt både till ditt utseende och till stilen i det här rummet. Om man såg det på en tafla skulle man säga att figuren var 'ditsatt'; den stämmer inte med omgifningarne.» »Det är visst bara för det du så sällan ser mig syssla med fruntimmersarbeten.» »Nej. Det är något i sjelfva ditt väsen som skriker emot. Det är som att se en kökspiga spela fiol.
Låt se: släpp in mig, jungfru Sanna; jag vill köpa saffranskringlor! 'Hvem är du? frågar hon. Det är jag. 'Ja du, vildbasare, kommer du åter med pastorns stora hund! skriker Sanna och tar dammborsten. Åh, jag är galn, som icke vänder om! Men hvem skall hämta oss nyckeln? Kanske får jag Sanna spak. Hon har många gånger varit mera ond på mig än nu och har ändå snart blifvit god igen.
Ett lindebarn som skriker dag och natt gör mig verkligt nöje, erinrar mig om den gamla goda tiden, det blommande livet mellan trettio och fyrtio år. Den 26 maj. Familjen bredvid träter, barnet stormtjuter. Vad det här är sig likt, och hur ljuvt det är numera. På aftonen återsåg jag den engelska damen. Hon var förtjusande och log mot mig med ett sådant där gott moderligt leende.
Om hon jamar och skriker, det usla kräket, så stryk henne sakta på ryggen, då du kommer på vår gård, och tala till henne vänligt, förstår du. Farstudörren skall nog stå på glänt, och ingen annan dörr i gården är läst. Farväl, gullgosse, minns nu, hvad jag har sagt dig."
Hör, herr kammarmusikus, hör såna basar; de klingar ackurat som en liten orgel... Håll käften på skräddarn!... Det blev rörelse kring borden och ruset tilltog. Då skriker någon: Gusten är här! Var? Var? Clara upplyser, att hon sett honom nere på vedbacken. Säg mig till, när han gått in, ber pastorn, men inte förrän han är inne, hör du det!
Men de onda andarne kommo i allt större antal omkring henne, de refvo och sleto och rådbråkade henne, och hon klämde båda armarna kring korset och skrek... Mari, hör du! Hur är det med dig? Hvarför skriker du? Holpainen skakade henne, men då han inte fick henne vaken, sökte han tändstickorna från golfvet och drog eld. Maris ögon voro öppna; hon var således vaken, fast hon skrek.
Dagens Ord
Andra Tittar