United States or Cuba ? Vote for the TOP Country of the Week !
När Gustaf tagit af skjortan låg han nästa ögonblick i vattnet och tog genast en sträcksimning ut till moringen. Johan beundrade, skulle gerna ha följt, men denna gång tyckte han det var roligare att vara sämre och låta brodern behålla glansen. Det var den första pojke som simmat till moringen. Vid middagsbordet lemnade Gustaf en fet skinkbit på tallriken. Det hade ingen vågat förr.
Då knuffade han undan de andra, beredde sig plats på bergsplatån midt framför balkongen der herrskapet satt, och uppträdde med solodanser och monologer. Han framträdde i sin kostym af skjorta och byxor, båda af oblekt linne. Skjortan var öppen i bröstet, och den ludna barmen syntes igenom.
Skjortan, så väl som andra plagg, kom alltid som en öfverraskning för dem, stort var det ibland, så plaggen både hängde och släpade, och smått och trångt en annan gång, så näsan kom i kläm när ombyte skulle ske.
Vi kunna ju ändå inte taga mot sådana döpta herrar med blot. Hornblåsarna höras redan bakom ekarna. Skynda er, kvinnor, att knyta ihop skjortan och täcka över skålen! Kvinnorna kastade då stenkniven i vattnet och höljde över skålen och flyttade den litet åt sidan. Det var också snar tid, ty kungsmännen redo på i full fart, och vad det led fyllde de hela ängen utanför grinden.
Men nu blev det rörelse uppe på det trånga torget, där tiggare och sjuka lågo på sina trasbylten och vandringskvinnorna, som knuffades om brunnskaret, oblygt ryckte i sär den röda skjortan över barmen. Nu gällde det att bereda rum, ty hela den buktiga gatan började fyllas av rustningar och böljande hästtäcken.
Går du inte redan, Holpainen, och gör den der kistan, den der kistan... Tala inte mer nu, det tröttar dig. Nog gör Holpainen kistan, och vi skola bestyra om allt, skjortan och täcket och blomman ... var nu bara lugn. Slut ögonen, så får du bättre sömn. Mari slöt ögonen, men läpparna rörde sig ständigt. De andra kunde emellertid inte urskilja orden. Man försökte vara helt tyst.
Den långa skjortan, öppen i halsen, fladdrar omkring benen; som en tjock rök strömmar andedrägten ur den lilla munnen, som ler, och i farten svänga de små armarne i luften, medan han nere i gropen konstnärligt gör ett hopp öfver, och lycklig att så väl ha gjort sitt mandomsprof ifrån sig springer han sjungande tillbaka upp igen med skidorna i handen och försvinner, innan de resande hunnit upp, in i den rykande stugan med pelsen släpande efter sig full af snö från drifvan!
Från hundkojan svarade hyndan med ett utdraget tjut, unghundarna satte i med ilsket skall. Barnen kommo ut ur kammaren. Lill-Lars höll skjortan för ansiktet, flickorna gräto. Sväran snattrade: Va, va, va ä de nu då? Träsken kom först till besinning. Det är Basilius, sade han. Han drömmer. Pojken satt rak i bädden, ögonen slutna. Sväran lade sin hand över hans mun och tryckte honom ned i bädden.
Så morskt manfolk de ville vara, så föreföll det dem farligt besvärligt det där, att måsta vara kammade och tvättade. Det var inte alls någe behändigt heller, att om lördagskvällarna få lof att kränga af sig varma skjortan, som snodde sig så godt efter kroppen.
Han ägde dyrbarheter, som man då för tiden inte brukade finna hos skolgossar, såsom guldklocka och kedja, pärlknappar till skjortan med mera. Det stötte oss. Slutligen upptäckte vi, att hans tröja var av silke och att han närmast kroppen bar en guldkedja med en tämligen stor medaljong av samma metall. Det retade vår nyfikenhet och vi frågade, om han i medaljongen bar sina föräldrars porträtt.
Dagens Ord
Andra Tittar