Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 10 oktober 2025
Ett doft mummel hördes, och magister Alm såg villrådig ut. Men förhöret begynte. Vid de tre första frågorna markerade ingen annan, än Hanna, men vid den förvånade blick magistern gaf Stenman och Lund, ansågo de sig böra markera den nästa. Agnes kom upp, tvekade, rodnade och kringgick frågan med några allmänna fraser.
Inge satt i högsätet och rodnade och teg och därför vill jag inte längre visa honom vanlig hövisk gästfrihet. Du kunde ha stannat och vänt honom ryggen. Det säger du, som aldrig har mött honom. Ingen vänder ryggen åt honom. Att visa honom ett ovänligt ansikte, det är en svår konst, och därför satte jag mig på hästen och flydde.
Likväl vaknade hon med en blygsint förnimmelse af, att hon aldrig skulle kunna förtro sin dröm åt någon lefvande människa. Hon rodnade också själf hvar gång hon i ensamheten tänkte därpå. Blek som om hjärtat sugit allt blod från hennes kinder, stod hon konfirmationsdagen framför altaret.
Slutligen tog han mod till sig och sade lågt: Jag har inte sett dig på så länge, Märta. Du får inte säga du ni får inte säga du åt mig, inföll hon ivrigt. Ni skulle kunna glömma bort er och säga det så att någon hörde det, tillade hon mildrande. Därefter rodnade hon på nytt. Hon hade visst sagt något dumt. Men Tomas blev förbittrad.
Hyltenius var systerson till baron de Sars på Rogershus och efter vad det påstods förlovad med baronens fosterdotter. Ingenjören kände honom ytligt, han blev förlägen över att hava blottat sig inför en främling. Han titulerade honom baron, tog tillbaka titeln, vecklade in sig, rodnade och snubblade på stenarna. Och Abraham skrek.
Hon log åt sin tankelek. Härnäst kom Stava. Kök och klädkammare, tänkte mor. Sist kom Daniel. Som han var yngst och kälen gick han icke förbi utan ställde sig tätt intill mor. Då spratt hon till och rodnade. Vad en tänker tok! Är detta gudsbetraktelser.
Visserligen rodnade hon och var litet förlägen, men allt gick efter önskan, och jag fick mina sex kyssar. Vad jag hade svårt att hålla mig för gapskratt, när jag såg gubben och gumman sitta och vagga med huvudet och mumla: "A, E, I, O" etc. Allvarsamt talat, Adolf lille, spelade du själv den ömkligaste figuren. Det gjorde mig riktigt ont om dig.
Plötsligt erinrade han sig det misslyckade revolverskottet och rodnade skarpt. Kulan hade alltså bara skrubbat kinden... Du kan gärna gå upp och tvätta dig, det där ser otrevligt ut. Konsuln tvärtystnade med ens: han hade trampat på ett föremål på golvet. En revolver... Vad skulle det betyda, det låg en revolver på golvet!
Han klef åter ned för stegen, som ledde upp till bodvinden, slängde hurtigt knytet på marken och gick in. Men Kajsa var ej derinne. Emellertid tog han afsked af Jaska och systern. Så af qvinnorna inne i huset. Vid brunnen stod mor. Farväl, mor, nu går jag. Farväl, barn, haf Gud för ögonen! Hvar har du knytet? Weli rodnade. Der ligger det.
Och om julen ställer hon alltid till fäst för sina söndagsskolbarn ja, om sommaren också, och då har hon alltid så mycket godt att bjuda på och är så mån om att ingen skall bli bortglömd." "Då voro väl också barnen mycket tacksamma och snälla emot henne, som var så god mot dem?" sporde Herren. Gossen böjde sitt hufvud och rodnade. "Neej, vi voro inte alltid riktigt snälla", sade han.
Dagens Ord
Andra Tittar