Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 10 september 2025
Kärran stannade framför kökshuset, gästgivarn hoppade ur, pekade med piskan på storstugan eller adelskammarn, som den också kallades, och sade: Det är väl rart? Ja, det är rart som en likkista, sade flickan, syftande måhända på det höga, brutna, svarta taket. Det är klart, att du inte håller dig till rättvisan, sade gästgivarn.
Hör han, lektorn, vill han vara bra och borga mig en tia, så ska han få se något rart. Vad är det? frågade Aposteln. Helledudarna, svarade Johnsson. Aposteln hade inga pengar. Men Elis Eberhard, som ville vara i fred, stack fram en femma. Han lämnade sällskapet och slog sig ned på bänken under björkarna. Där satt han och kisade ned mot staden och undrade om ryktet snart skulle vara i gång.
Aldrig någonting ofint eller rått, aldrig så, att man behöfver draga sig tillbaka med en känsla af obehag. I går, när jag låg på divanen nej, jag måste först tala om, att han ville, jag skulle ligga, emedan jag hade så ondt i hufvudet Nå, medan jag nu halflåg så där och språkade, med min hand mycket trovärdigt och rart i hans, så sade han plötsligt: Ge mig litet plats!
Det är ett sådant rart herrskap. Fina vackra fröknar och sådan välsignadt bra prost. Samuli hade redan vänjt sig en smula, det gick nu bättre. Der fins inga hm unga herrar? Neej, inte en. Har hon jungfruplats, eller hurudan? Hon är hushållerska. Såå! Gudskelof! Hon har då lärt sig mycket på de åren... Ordning och allt.
Han började tvärt att tala om andra saker och var så folkelig och glad, precis som en annan menniska. Han tog oss in i sitt arbetsrum, öppnade sin reskantin, tog upp två glas och brygde till åt oss af sina fina vinsorter och likörer någonting riktigt rart. Vi fingo två glas hvar. Men det steg oss i hufvudet, starkt och djefligt som det var.
Din far var kännare i fråga om väfnader och sådant; han kunde aldrig låta bli att köpa, när han träffade på något riktigt rart. Och så var det som att föra ett hem med sig i kappsäcken, sade han.»
Det var rart, tänkte mor i Sutre, att det kommit löv på skrället. Jag har aldrig kunnat lida att ha det riset över mig. Den obarmhärtighetskvasten! Den tyckte jag skämde. Jag har liksom alltid önskat, att det skulle bli löv på den. Nu är det rart, när en får som en vill. Det känns så ljummet i luften, när det inte jämt går tvärs emot.
Johnsson sa' inte mer, för det var obeskrivligt. Och på Guds högra fot satt Johnssons mor och drack svagdricka och åt surströmming, ty hon var boren i Norrland. Och jösses då, vad hon var rar, lilla morsan! Lilla gumskrottan med sin strömming, som luktade fotsvett, herre jösses, det var för rart! Men likast var det att se baronen.
Men det var bara förstgången, som ringde, och man hade god tid på sig. Madam Flod gick därför upp till prästgården med badfisken. Pastorn satt och rakade sig ännu och var vid vresigt lynne. Rart främmande i kyrkan i dag, när man får se Hemsöborna, hälsade han och lade rakskrapet på pekfingret. Carlsson, som burit fisken, fick emellertid gå ut i köket och ha sig en sup.
Snöflingorna började nu också falla och lade sig som stjärnor i hennes lockiga hår, men den ståten tänkte hon inte på. Ut genom alla fönstren lyste ljusen, det såg så varmt ut därinne i de vackra rummen, och så luktade det så rart af steken ända ut på gatan. Det var ju nyårsafton. Det tänkte hon på. Borta i ett hörn mellan två hus satte hon sig och kröp i hop.
Dagens Ord
Andra Tittar