United States or Cabo Verde ? Vote for the TOP Country of the Week !
Men fet har du blifvit i Janakkala, det är visst mjölken hos svärfar, hvasa? Fina knep honom i den stinna kinden och gaf honom en liten puff i magen. Men artisthåret har han qvar, gudskelof, det var då roligt. Nå, hur må dina kalfvar och dina kor ... svärfar har ju en hel hop, lyckliga ost der! Dion bara skrattade och svarade icke.
Är korpralen stygg mot dig, gamla gosse? Herr Adolf hade så när korsat sig. Han steg upp, såg sig omkring, men satte sig igen med en suck. Tala litet mer vårdadt, söta du ... annars! Här komma Mäienens, gudskelof! De äro jo, du har ju träffat dem här, då du var första gången hos min hustru de äro mycket hyggliga. De ä' fennomaner, särdeles framstående, utmärkta, allihop.
Endast en glömde den icke. En liten blek åttaåring, hvars hjerta våldsamt klappade af fruktan för att förlora sitt älskade sällskap, sina egna händers verk, sin spellåda, som af mor så omildt kastats upp på spiselkanten uppe vid sjelfva taket, dit han aldrig kunde nå. Men gudskelof, hon hade icke bränt upp den, icke trampat ihjäl den endast skiljt dem åt, de goda vännerna.
Och nu reste hon nya och kanske gladare öden till mötes. Det var ingenting att vara ledsen för. Konfekten var utmärkt, hon satt beqvämt i sin soffa och undan gick det. Man kunde egentligen inte ha det bättre. Med detta välsignade goda och glada lynne var ju verlden ett paradis! Om menniskorna bara inte såge allting i så mörka färger. Nadja var nu gudskelof inte af den sorten.
Af hundrade fans der kanske blott en, som icke hade sin hjertanskär vandrande här i snöslasket denna första maj. Af hundrade fans det kanske blott få, som på aftonen icke hade slutat »flamma», ifall hon bara råkat få se sin hjertanskär »bakom kulisserna». Men ridån gick gudskelof ned i tid, endast någon gång en smula för sent.
Framför fönstret stod ett gammalt skrabbigt bord, fullt af verktyg, och där framför satt fadern, dåsig och trött, klädd i sin utslitna nattrock. Han rättade och gned på en bucklig silfver sked, som skulle återfå form och färg, men den var ännu långt ifrån färdig. »Gudskelof att du skickar en af dem bort», klagade han, »det ä' inte möjligt att få andan fram här, så som det vimlar af ungar.
Nu är muséet såldt och enkan ämnar bosätta sig här för att passa på sin Willy, som har dåligt att brås på. Salig tvåan var visst en lättsinnig man; i alla händelser gjorde han af med allt hvad pengar han kunde komma åt; der lär inte vara mycket öfver. Puh! Begriper du nu?» »Ja.» »Gudskelof! Då kan jag anse mig ha gjort ett godt arbete på morgonkvisten och så ska' du få bjuda på frukost.»
ANDRA SOLDATEN. Jag undrar hur de ha det där hemma hos oss bortom älfvarna i dalen. FÖRSTA SOLDATEN. Tänker du nu på ditt rusthåll igen? Gudskelof, att jag bara var bondedräng, som ingenting annat har än min sold, mitt korpralskap, min flicka och min frihet. ANDRA SOLDATEN. Det är skördetid som bäst. Vill du höra min visa? FÖRSTA SOLDATEN. Nå sjung den då, men bussig skall den vara.
Det är ett sådant rart herrskap. Fina vackra fröknar och sådan välsignadt bra prost. Samuli hade redan vänjt sig en smula, det gick nu bättre. Der fins inga hm unga herrar? Neej, inte en. Har hon jungfruplats, eller hurudan? Hon är hushållerska. Såå! Gudskelof! Hon har då lärt sig mycket på de åren... Ordning och allt.
All min kraft han pratat bort. Nå gudskelof, det är för sent att skjuta. Tvänne gånger mindre än solden, hvilken hertigen består! Hvad rör det mig? Om icke bort han gått, jag huggit honom ner. Ett sällsamt tal! Hvad skall jag göra nu? När i ens hufvud rätt underliga tankar vakna upp, är bäst med en god vän att därom språka. Andra scenen. Tredje scenen. Daniel Hjort. Sigrid Stålarm.