Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 3 oktober 2025


Vad pratar jag stig in här han öppnade en skjutdörr vilken gick mycket ljudlöst och förde David in i något som en gång var kemiskt laboratorium och bibliotek jag skulle säga att fru Ziri redan är underrättad om att du kommer jag lämnade henne ensam vid pianot hon spelar som satan själv hör du? Den där menuetten sätter hon själ i

Tomas satt ensam kvar vid pianot och hörde klockan slå sex. Den slog långsamt och lät trött. Efter de första fem dröjande och tveksamma slagen trodde Tomas att den aldrig skulle fram till det sjätte. Vad allt därinne hade åldrats det sista året. Klockan och pianot och hela salen alltsammans. Han reste sig och gick ut. Gatan var redan vit av snö.

Men när han ibland spelade fina saker och mor beledsagade dem med musik från pianot, kröp lillan upp i ett soffhörn, knäppte sina händer och lyssnade och drömde och tyckte att det var en hel skara sångare, som sjöng ur de båda instrumenten. Ja, nu var lillan "stor", stor att hon själf kunde föra fars stråke öfver strängarna och låta dem sjunga för sig långa, mjuka toner.

Fönstren i salen stå öppna, doften från syrenerna strömmar in med aftonluften, solen är i sin nedgång, och väggen över det uppslagna pianot dallra dess strålar. Vid pianot sitter hans mamma i vit sommarklädning, runt om stå vi andra, och mitt ibland oss sjunger lille Sven. Söndagsrock åt far och helgdagskjol åt mor och två par strumpor åt lille lille bror.

Varför hade de inte allt detta, som var skön konst? Pengarna fattades ju inte? Och hans morfar, som var rik: varför hade han bara landskap och hav och strandpartier väggarna och inga nakna kvinnor? Nu ska du sjunga, Greta, sade Rose. Kalles syster reste sig från kuddarna framför den slocknade brasan. Hon stod i denna mystiska konstnärliga belysning från de gula lampskärmarna pianot.

Den har också ursprungligen icke varit skrifven för Morgonbladet, utan blott för enskildt meddelande, och därför har man äfven vågat lek begagna för dialogen personer, som äro en annans skapelser och för hvarje läsare af Törnrosens bok alltför väl bekanta. Hofmarskalken och Rikard voro allena hemma. Rikard satt vid pianot.

Hon gick fram till pianot och slog an ett par tangenter, och det svarade med ett par skärande och brustna toner, berättade historien om ett onyttigt lif, en obeskrifligt konstfull mekanism, som aldrig blef till någon glädje, hvarken för sig själf eller för andra, och som snart skulle falla i sär utan att lämna spår efter sig.

Han visste ej att man var slö och trött efter allt julfirandet. Långa stunder var det alldeles tyst, en stilla, skön tystnad. var det någon som sade: Rose, spela något! Vad ska jag spela? Vad som helst utom dansmusik. Något gediget! Chopin, sade Kalles syster. Rose reste sig och gick fram till pianot, medan Kalle galant och chevalereskt tände de skärmprydda ljusen.

Stellan hörde henne öppna locket pianot och Han satt alldeles orörlig och stirrade den tomma bakelseassietten. Han hörde inte alls , vad eller hur hon spelade. Hans hud hettade som den gjort en gång han haft nässelfeber. Nu slutade hon. Men någon vid ett bord vid fönstret sade: Spela en bit till. Rose spelade en bit till.

Knappast troende mina egna sinnen, såg jag henne sitta vid pianot, hörde henne slå an en ton, och strax därefter ljödo tonerna genom rummet: Min hvide Svane du stumme, du stille; hverken slag eller trille lod sangröst ane. Och slutet: I toners flöden du slutted din bane. Du sang i döden; du var dog en Svane! Varken förr eller senare har jag hört denna sång klinga .

Dagens Ord

halfmedveten

Andra Tittar