Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 18 september 2025
Och det låg en nyans av bitterhet i hennes ton, som om hon hade menat, att jag icke kände som hon. Så hade hon ångrat sig och lagt sitt huvud mot mitt och sagt: »Lycklig du, som kan.» Och här satt jag nu ensam och darrade i varje nerv av en själsskakning, så sammansatt och så oerhörd, att jag knappast kan beskriva den.
Det var mig en oerhörd njutning att få följa med blicken denna starka, smärta figur, som jag är alldeles tokig i. Hans blick glänste så lugnt och varmt emot mig, att jag kände det, som om jag vore ung och glad. Jag skrattade så oemotståndligt hjärtligt, att det kändes som om alla lifsorgan vidgats däraf och jag blifvit en sundare, friare människa.
Och hon tillade: "För att du skall förstå, min käre, älskade gosse, hur nära din morfar och jag äro dig i tankarna i dessa betydelsefulla dagar och för att du ska ha ett också i yttre måtto synligt bevis på, av vilken oerhörd vikt det steg är, som du nu går att taga, sända morfar och jag dig samtidigt med detta brev i ett särskilt paket några saker, som du för hela ditt återstående liv ska bära som minne av denna betydelsefulla händelse.
Men framför allt hade Kalle redan vid den första gymnastiklektionens början vetat att icke blott sätta sig i en oerhörd respekt utan också skaffa sig ett anseende, som sträckte sig långt utanför klassens gränser. Han hade nämligen hängt i krokig arm på bommen så länge, att kapten Bergenstråhle, som var gymnastiklärare, till sist sagt: Nej, hör du, knallhatt, laga dig ner från bommen nu!
Förstod jag då icke, att det endast var genom en oerhörd överansträngning, som hon under två långa år kommit och gått i mitt hem, lett med oss, som ville le, lekt med oss, som ville leka? Hur hade jag kunnat vara så grym, och hur kan man vara grym, endast genom att man icke kan se riktigt klart?
Balettmästare Lindquist förklarade av vilken oerhörd vikt det var att på ett fullständigt oklanderligt sätt träda in i och lämna en salong. Det sätt, på vilket man gjorde sin entré, var ofta bestämmande för det senare intryck man gjorde på de i salongen församlade, i synnerhet damerna.
Hon gick dagligen på kafferep till stadens prästfruar och kom tillbaka fullproppad med nyheter. Stellan levde i en oerhörd spänning. Inte nog med att hans farmor rasade över gudsförnekaren. Också i skolan under rasterna diskuterades han bland gymnasisterna. Man bildade små grupper... Stellan tänkte ej på något annat än ateisten. Hur vågade han! Hur vågade han förneka Gud och Kristus?
Jag har sett tången, maneterna och sjöstjärnorna, hela det rika livet på havets botten i grunda vikar och utmed de gråa klipporna. Jag har sett klippor utan träd resa sig över havet, som bröt vid deras fot, och jag har känt det besynnerliga minnet dyka upp inom mig av en oerhörd storm, som piskade massor av sand mot mitt ömtåliga barnansikte.
Anilinfärgfabrikerna ha nämligen att räkna med modets växlingar. Den ena tiden röner ett visst färgämne en oerhörd efterfrågan, men någon tid senare vill ingen mer ha det. Förbrukningen af de mera äkta färger, som användas för tyger till männens kläder, håller sig betydligt stabilare.
Jag har aldrig sett såna ungar som ni är i dag! Göran viftade ännu ivrigare. Vad är det då? Jo, tant, Stellan han gråter för att ja vill se hans häst och för att ja har sagt att pappa kan sätta hans pappa i arresten. Tant Emilie slog pekpinnen i katedern: Göran ska vara tyst! Ögonblickligen! Ja, men Nu går Göran ut! Göran försvann långsamt. Spänningen i salen var oerhörd.
Dagens Ord
Andra Tittar