Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 8 oktober 2025
Ja, Carlsson, han är lycklig, han! Lyckan kommer, lyckan går, lycklig den som flickan får. Va ligger ni och fnissar för där borta! Hör nu, Carlsson, kan jag inte få en sup till, det är så rysligt kallt här bortnast, för det drar från spisen.
Jo, därför att jag visste det så säkert, att en dag skulle det ske, och därför ville jag hellre gå, medan du var ung och stark och snart skulle kunna glömma mig och bliva lycklig med en annan.» Hon tystnade ett ögonblick, och hennes ögon simmade i tårar. Så fortfor hon igen, och hennes röst blev som ny: »Så kom lille Sven, Georg, och allting blev som förändrat.
Jag gör så för att icke störa hennes glädje, och med ett lyckligt leende döljer hon den åter vid sitt bröst, i det hon säger: »Om du visste, hur lycklig jag känner mig, när jag är ute hos Sven, skulle du aldrig vara ledsen, att jag far så ofta. Jag blir lugn för flera dagar, bara jag får komma till honom.» Så går hon ut igen och lämnar mig ensam.
Hvilken lycklig dag! EUBULOS. Den kloke gömmer glädjen, tills han sett sig kring. HYLLOS. Hvad? Rhaistes nalkas; hvilken vredgad gudamakt Har skickat roförstörarn hit i denna stund? EUBULOS. Du skådar mannen, gå att sköta båten, du! Jag dröjer. RHAISTES. Man, hvad smög du undan i din barm?
Blygråa i ansigtet, slocknade blickar; skulle det vara möjligt att den doktor Kapff skrämt dem till Jesus allesammans? Underligt såg det ut. Rosenius såg ut som friden och strålade af himmelsk glädje. Han erkände visserligen att han var en gammal syndare, men Jesus hade honom renat och nu var han lycklig. Han såg lycklig ut. Var det möjligt att det fans en lycklig menniska?
Jag har intet att blygas öfver, intet att förebrå honom. Jag skall alltid tacka honom för dessa sista solskensdagar. Jag skall vara glad öfver att tänka tillbaka på dem. Det skall ligga ljus öfver minnet. Jag känner mig lycklig i kväll, som jag sitter här ensam vid min lampa. Jag vet, att mitt oförståndiga stora barn skall gå bort ifrån mig gå bara! Jag skall sjunka ned i mitt arbete.
Alla tyckte att det var ett vackert namn och lätt att uttala. Adolf fotograferades och hans bild fanns snart i alla villorna på ön. Adolf vägdes en gång i veckan. Och han tilltog i vikt. Han var tjock och fet och rund och såg lycklig ut. Han var på väg att bli ett svin. En dag sade en vän till Almblad: Vad ska du göra med Adolf? Vad jag ska göra med Adolf?
Eva fördes icke en tumsbredd från det hon ansåg rätt. Hon förstod blott, att hon älskade och att hon var eftersträfvad af den hon höll kär. Hon såg sig ej omkring, ej framåt, hennes idékrets koncentrerade sig på detta enda: hon älskade honom, och hon skulle som hans hustru blifva lycklig i ett eget litet hem ett eget!
Han fick sitt vin, min stackars hjälte. Och han såg så sjuk ut. Nervskakningarna kommo allt oftare. Det stod icke till att slå bort, det där, hvad det nu var. Ni tycker visst att det är synd om mig. Ja. Ni skulle ha unnat mig att bli lycklig. Ja. Men jag har stigit i fel diligens. Det var icke den, som bar till lyckan. Det är icke många, som finna lyckan. Nej. Och aldrig de rätta!
Jag hade knapt trott min „hårdhjertade“ Hanna om så mycken menniskokärlek. Det är allt Bellas förtjenst, tant, hennes och din. Ni två ha gjort mig så lycklig, att jag måste älska hela verlden i gengäld. Men något föll mig just nu in. Vill du ej, ack, vill du ej, tant, taga Bella med dig i stället för mig?
Dagens Ord
Andra Tittar