Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 21 juni 2025
Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn. För sångmästaren; en psalm av David. Huru länge, HERRE; skall du så alldeles förgäta mig? Huru länge skall du fördölja ditt ansikte för mig? Huru länge skall jag bekymras i min själ och ängslas i mitt hjärta dagligen? Huru länge skall min fiende förhäva sig över mig?
Jag har åtagit mig att vara er tolk och er gårdshund, men på villkor, att ni landstiger här för att återställa den lagliga ordningen och att ni tager reson. Så länge tänker jag både skälla och bitas, när ni finner för gott, men icke längre, det säger jag er som en ärlig karl.
Det kan ju komma när som helst, jag är glad, om det inte bryter ut i afton ... ja», gubben ref sig i hufvudet och såg mäkta generad ut, »ja, bara hon håller sig i skinnet, så länge herrskapet ä' här, så ä' det bra. Det ä' därför vi inte ä' så glada åt främmande, som vi eljes skulle vara, si, go'a häradshöfdingen, bara därför...» Vinken var tydlig nog.
Men de enade krafterna av den läsandes vilja och den lästes eldiga vältalighet voro icke i stånd att tillbakatränga de tankar, som biskopen hemfört i sin själ. Han lämnade boken och vandrade länge av och an i rummet.
»Majken», sade han. »Det är en sak som jag vill tala med dig om. En viktig sak.» »Det var lustigt!» sade Majken. »Nej, det är alls inte lustigt, utan det ramaste allvar.» »Skall du tala allvar. Nej, hör du!» »Majken, jag älskar dig!» »Vad gör du, sa’ du?» »Älskar dig!» »Jaså, gör du det?» Det där lät inte vidare uppmuntrande men Anderson fortsatte ändå. »Jag har älskat dig länge, Majken.
Det var kanhända en dröm, allt vad han hade upplevat, en hemsk, förvirrad dröm, och skottet skulle väcka honom. Ja, det blev bäst så. Vad gagnar att leva länge, då vi dock så föga förbättras? Han förstod ingenting i sitt liv, nu då han tänkte tillbaka på det.
Klemens, fortfor Krysanteus, ty jag måste kalla dig vid detta namn, emedan du ännu icke känner något annat ... jag har i dag återfunnit en son, vilken jag länge sörjde som förlorad. Den ton, vari Krysanteus uttalade dessa ord, uttryckte en innerlig ömhet, som lade tyglar på sig själv, emedan hon tvivlade på att finna gensvar.
Fast påven länge hade utlovat fyrtio dagars syndaavlösning åt den som besökte stället, infunno sig allt färre vallfärdare vid den årliga midvinterfesten. Och ändå hade den älskade konung Eriks ben blivit upptagna ur kyrkgolvet och med den låga guldbelagda kopparkronan om huvudet uppställts i ett skrin, vid vilket det skedde stora under.
Och han hade redan ringt, och det hördes steg i tamburen... Vad skulle han säga? Fru Mortimer kom själv och öppnade. Jo, Gabriel var hemma; men han var sjuk. Tomas studsade. Hur länge har han varit sjuk... Är det allvarsamt? Ja, han är mycket sjuk. Han har svåra plågor, och emellanåt yrar han. Tomas hade under samtalets gång kommit in i salen.
Jan-Petters testamente, återtog doktor Karolina med kraft, länder Larsbo till gagn. Så länge Olga är ogift, kommer hon att behålla Casimir Brut som förvaltare. Och gården kan inte vara i bättre händer. Hade Olga rätt att gifta om sig, skulle hon kanske fastna för någon ung odåga, som skulle förstöra Larsbo. Fru Olga stack sina pekfingrar i vädret och sporde: Var det jag, som skulle få tala?
Dagens Ord
Andra Tittar