Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 18 september 2025
Gall af bågen, den äldste till år, Tar bland furstarne ordet; Så han talar med kufvad harm: "Söner äro vi af Morannal, Samma moder åt honom oss födt; Högt från skyarnas banor Store fäder på oss se ned. Hotfull spanar från molnet Finjal, Om en fiende bäfvar ännu Att sig närma de kullar, Där han stred i sin ungdoms fröjd.
En ädel hand från skeppet räckte mildt Den tröttade sin hjälp. Och nattens döttrar, Den tysta sömnen och den lätta drömmen, Begrofvo snart hans lidande i frid. När nu med rosenläppar morgonrodnan Bebådade naturens vällust, dagen, Slog vandrarn opp sin blick och såg omkring sig Och såg sin hembygds länge sörjda kust, Och såg dess gröna, trädbevuxna kullar, Och såg dess blomsterklädda häckars gång.
I flydda dar, o Le, i din faders borg, Mot Gylnandyne lyste ditt öga, I hennes spår du följde till Morven, blef En gäst i de klara harpornas land. På dessa kullar syntes du ofta då, När vidt kring kvällens soliga riken Din flickas muntra, kallande jakthorn ljöd. Här mötte din blick Oihonna också. Hvem ser väl henne, hvem, som ej glömmer allt, Hvad sällast förr i lifvet han anat?
Hinner man efter långa vandringar mellan enformiga träd på heden omsider dess gräns, så framstå såsom genom en förtrollning i en tafla af den största växling och omfattning för ens öga träsk vid träsk med löfrika holmar och uddar, strömdrag, fält och kullar.
Solen lyste öfver värmda dalar, Öfver speglande sjöars rymd; Mellan kullar skimrade blåa floder, Och på fälten böljade skörd vid skörd. Ljust och gladt låg Fjalars vida rike, Högtidssmyckadt, för kungens fot; Med ett anlet, mildt som en tacksam dotters, Såg det mot sin grånade fader opp.
Tystnad rådde, tills den höga kejsarinnan Lyfte rörd sin hand och talte: "Hvilken anblick, hvilken tafla, ljuf och verklig, Dessa sekelgamla lönnar, Mellan gula, skördbetyngda stränder floden, Och på afstånd kullar, lunder! Säkert bor ett lyckligt folk i dessa hyddor, Som emellan löfven skymta Gladt i våra färger, röda, hvita, blåa, Nästan trängande hvarandra.
Ty också de byggde sig offerhöjder och reste stoder och Aseror på alla höga kullar och under alla gröna träd; ja, också tempelbolare funnos i landet. De gjorde efter alla styggelser hos de folk som HERREN hade fördrivit för Israels barn. Men i konung Rehabeams femte regeringsår drog Sosak, konungen i Egypten, upp mot Jerusalem.
De hade rest stoder och Aseror åt sig på alla höga kullar och under alla gröna träd. Där hade de på alla offerhöjder tänt offereld, likasom de folk som HERREN hade drivit bort för dem, och hade gjort onda ting, så att de förtörnade HERREN. De hade tjänat de eländiga avgudarna, fastän HERREN hade sagt till dem: »I skolen icke göra så.
Mina får gå nu vilse på alla berg och alla höga kullar; över hela jorden äro mina får förskingrade, utan att någon frågar efter dem eller uppsöker dem.
Man far uppför en två kilometer lång backe, och ankommen till höjden ser man utöver en rund dal, som ligger inpackad där nedanför, och varest otaliga kullar resa sig likt vulkankratrar och äro taggiga av granträd.
Dagens Ord
Andra Tittar