Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 29 juli 2025


Det flyger ett solskensskimmer öfver ansiktet faraos dotter och alla hennes tärnor. De jubla och klappa i händerna och vinka med sina solfjädrar åt barnet, som åter ler genom tårarna, när vänliga händer sträckas mot honom och lyfta honom ur denna trånga, mörka vagga.

Därför händer det ibland att vi bita till ett tag i labben. Och säger den stora människan: En sådan lömsk hund! Jag som bara ville klappa honom! Med barnen är det något annat. De äro alltid litet rädda för oss och därför äro de mera försiktiga i umgänget. Jag var nu i parken. Jag lade mig sanden framför ett säte och stekte mig i solen.

Och med kärlekens ljuva, tanklösa dristighet tryckte hon ett ögonblick hans arm intill sitt runda, unga bröst. Han kunde känna hjärtat klappa under det lätta tyget. Edmée, mumlade han, hör du du skall ...

Stellan kände det, som om den riktats rakt mot hans hjärta. Och samtidigt började det klappa hårdare, som om det velat ut, bort, långt bort. Han blev stående gatan en lång stund. Han visste plötsligen inte vad han skulle taga sig till. Vart skulle han ? Vad var det han skulle göra ute? Ingenting. Han hade ingen annan plan än den att ett par slag Västra Storgatan.

"Nog går det", utbrast han sluteligen i en sakta brummande ton, "nog går det", jo, försök! Det är lätt att säga: det går, det går; men man sätter inga fötter under det med stora ord. Försök att klappa ! 'Hvem är det, som kommer och dundrar min dörr sent? Tviskinn och brända bullor! Man unna mig nattro, fattige man. sedan in den, som vågar; jag går icke. Se där! Nu gäspa han. Hu!

Återvägen, han skulle framforsla gossen jemte sig, var ännu besvärligare än framvägen, men gick ändå lättare, emedan ej stor skyndsamhet var af nöden. Äntligen återkommen stranden, var det mannens första manöver, att klappa opp gossen, under just ej de finaste ord och bannor öfver hans okynne, att sätta eget och andras lif spel.

"Från skärgården, herr löjtnant, och med litet tjärvatten botten", svarade i en ton midtemellan skämt och enfald den gamle vid rodret; "men låt för all del hala diktare till, att vi ej klappa sidorna ut hvarandra, och gör oss snart klara sen, ty byn ligger , gunås, och jag har lång väg i natt ännu."

sade de: »Det är väl hans ängelMen Petrus fortfor att klappa; och när de öppnade, sågo de med häpnad att det var han. Och han gav tecken åt dem med handen att de skulle tiga, och förtäljde för dem huru Herren hade fört honom ut ur fängelset. Och han tillade: »Låten Jakob och de andra bröderna veta dettaSedan gick han därifrån och begav sig till en annan ort.

Med vrede slog jag ned min blick och tänkte: "Här mördas kärleken; det finns likväl En ort, där idel goda hjärtan klappa, Där skall jag finna, hvad jag söker, där Förföljs ej kärleken, men ler och skyddas." tänkte jag och lättade min fot Att vandra dädan; under foten, se, Låg en förtrampad fjäril, än i döden Vid blomman fäst, som han i lifvet älskat.

Stilla som han levat, låg han sitt sista läger, och när min hustru lutade sig över honom, rörde han sina trötta läppar och kysste henne. »Klappa pappa, Sven», sade hon. »Pappa är här riktade han sitt stora trötta öga emot mig och lade sin smala, vita hand mot min kind med en rörelse, som om han endast rört sig i sömnen.

Dagens Ord

hovet

Andra Tittar