Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 19 september 2025
Jag skulle just gå ut genom en liten port invid den mur på hvilken kakelugnen i min kammare ännu reste sig bränd och naken. Jag kastade en sorglig blick uppåt, som ett farväl åt detta hem, som varit vittne till min barndoms och ungdoms glädje och sorger; då brakade det hastigt öfver mig, och inför mina fötter nedstörtade den förbrända kakelugnen med sin skorsten.
"Men gå längre bort, dit bakom kakelugnen, så skall jag försöka, om inte hon då..." "Vi skola lemna det till en annan gång; nog hinna vi ju sedan. Om vi nu skulle få toddy ned i löfsalen. Der är främmande." "Jag vet. Vi ha redan bestyrt om kvällsvarden. Ni får stekta kycklingar." "Bra. Kom du också och håll oss sällskap. Det är ju varmt och vackert väder nu i kväll." "Bara jag inte stör er?"
Till sist tog hon en vackert inbunden bibel ur det fodral, hvari den låg på bordet. "Här är Theodors bibel, den får jag nog låna", sade den lilla flickan och slog sig åter ned framför kakelugnen. "Nej, Betty, tag inte den; du vet, huru rädd Theodor är om sin bibel, och huru ledsen han skulle bli, om den skadades på något sätt", sade Eva. "Åh, huru skulle den kunna skadas?
Därefter tömde han sitt glas, fyllde det ånyo till brädden med mörkt rött portvin och tömde det åter i ett drag. Johannes Hall gick av och an i sin dubblett och rökte. Emellanåt stod han stilla och lyssnade: hördes det inga steg i trappan? Gardinerna voro nedrullade, och i kakelugnen flammade en stor brasa. Lampan hade han ställt ut i entrén. Han väntade Greta.
En röd stråle från kakelugnen spelade med hans knappar och kastade ett dystert skimmer i hans af lidelsen upphettade ansigte. På pannan svälde den ena blå ådran efter den andra upp. Herr Adolf observerade i denna fasans stund, att kusinen hade sin sämsta ytterrock på.
Elsa höll sig tätt intill honom. Hon skrek, när hon hörde det skrapande, tassande ljudet från flyende råttor. Ja, här är inte mycket att se, sade Abraham. Madam Andersson har inte heder av städningen. I rummets fyra hörn stodo stolar, en stol vid bordet och framför kakelugnen spillrorna av ett par stolar. På bordet Johnssons mugg och några skärvor.
Därpå satte han sig vid brasan. Är inte fiolen med? frågade L. Nyberg gick efter sin gamla vän. Spela för mig, herr Nyberg! Och Nyberg stämde och stämde; till sist kom han sig i gång. Han spelade utan noter, men stirrade oavlåtligt in i kakelugnen på de ramlande bränderna. Han måtte hava sett underbara syner, ty så hade jag aldrig hört honom spela.
Det är så att hör du, för mig bort till fru Mäienen i gröna salongen, jag kan inte se det der kurtiserandet. Förlåt, söta Atte ... ett glas vatten, men kokt, du jag törs inte dricka Neva-vatten, för jag blir strax dålig. Kom! Hon tog hans arm och gick ut. Nadja och Carl hade ingenting märkt, de fortsatte sin lilla scen vid kakelugnen. Fru Mäienen satt med husets värdinna och utgöt sitt hjerta.
Det rullade på golfvet, tyckte hon, rullade ända bort till kakelugnen, i hörnet. Hon sprang dit och skulle just böja sig för att taga upp det och bära ut det; men så ändrade det skapnad, blef så ljust och skimrande som en stor, stor skär ros, belyst af solen och doftande. Och der syntes återigen ett ansigte, det var Eriks och det var icke hans, det var så ungt, så oskuldsfullt, så allvarligt.
Dagens Ord
Andra Tittar