United States or Belarus ? Vote for the TOP Country of the Week !
Det hela gick lika fort, som en motor tänder om den är bra. Så dröjde det ett ögonblick och så skar ett fasans skri genom luften. Den gamla damen stod med armarna rätt upp i vädret, bromsen surrade sssssss en allmän panik bröt ut ssssssss man sprang upp från borden sssssss man ropade om varandra och över alla hördes den ensamma gamla damens gälla röst: Ett djur är på mig!!! Ett djur är på mig!!!
I pulsar, svallen vildare än hafvet, Att fasan ej må isa edra böljor! Ja, det är hon! Förnuft, släck ut din lampa, Den lyser opp en afgrund! Samla, natt, Från halfva världen hit ditt mörker, fallen, I klyftor, öfver oss och oss begrafven! Vansinniga! I denna fasans nejd, I denna stund af skymning och af hvila, Då sorgen sofver och då glädjen drömmer, Hvem söker du? HON. Ha, ja, hvem söker jag?
En röd stråle från kakelugnen spelade med hans knappar och kastade ett dystert skimmer i hans af lidelsen upphettade ansigte. På pannan svälde den ena blå ådran efter den andra upp. Herr Adolf observerade i denna fasans stund, att kusinen hade sin sämsta ytterrock på.
Nej, tryta mig ej vapen blott, Ej tryter hjärtelag." En dag, en dag, en fasans dag, En blodig dag blef den. Min första sång är slutad. Jag sjunger mera än. Nu Englands söner bågen spänt Med hjärta och med mod. Den första svärm, de sköto af, Göt fjorton skottars blod. Gref Douglas själf för skottarna I spetsen tappert stred; Vid Gud, det vistes öfverallt, Där han sår och jämmer spred.
Inte om han så gått pinad af all fasans ångest för annalkande glupska vargar, och därtill nu, på sistone kände skammen af att komma med hela skaran för att be om mat för dem alla och sig själf, samt om husrum Men ändå! Han vart sindt Ante, på tårarna, som ville fram, och på leda snyftningar, som togo till att skaka honom.
Spökets stämma. Wolfgang Schnitler hade hört allt han behövde. Nu nu var hemligheten äntligen hans första molnfria natt se, himlen klarnade upp mer och mer Ännu hörde han herr Mayers ord i telefonen: Å, detta var en fasans dag. Å, Herre Gud, den värsta jag upplevat. Då föll det Wolfgang något in.
Gref Douglas som en båld genral Tredelte nu sin här. Från trenne sidor bröt den in. Med väldiga gevär. Och många djupa sår det gafs Åt våra skyttars hop, Och mången ädel hjälte föll, Visst ej med glädjerop. Hvar engelsman lät bågen bli Och drog sitt svärd alltren; En fasans syn det var att se På hjälmarna dess sken.
Dock flydd är fasans kyla, fasa kan hon ej För honom, för sin himmel ej; Blott gråta kan hon, smälta ljuft i tårars dagg Och älska, tillbe och förgås. Och utan fruktan, som om fromt till stilla bön Hon för sin hyddas helgon trädt, Hon nalkas fursten, böjer knä på vägens sand Och sluter händerna och ber: "Nadeschdas herre, skåda din slafvinnas tår Och vredgas på den arma ej!