United States or Qatar ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och med ett visst vemodsfullt förakt konstaterade han, hur tiden förändrats, sedan han en gång själv var barn, hur fantasilösa och oridderliga pojkarna Möllers lekar voro jämfört med hans egna. Vilken glans det legat över dem ! Kaniner Vad kunde det vara för nöje att leka med sådana dumma djur? Det blev ingen resa till Lund den julen. Hans farmor var sjuk.
Börevig talade vidare med långa uppehåll mellan orden om Västlandet och dess kubistiska människor och landskap, varibland föräldrar och syskon, men återvände ständigt till julen och dess goda behag människorna emellan. Den glåmige danske kyparen stirrade på honom med det intresse, man är skyldig ofarliga dårar, vilken klass omfattar huvudparten av Sveriges och Norges befolkning.
Det har jag väl aldrig sagt! Nå, kyss mig då! De stannade båda. Han såg sig omkring och så kysste han henne, såsom han aldrig kysst henne förra julen. Hans kyliga bitterhet var borta. Han kände det som om hennes mun varit en djup, mörk brunn, ur vilken han sugit själva livets berusande vatten. Hennes burriga hår kittlade hans panna och tinningar. Han tryckte hennes kropp tätt intill sig.
Ty molnen gå tunga men Gud är rättfärdig och god, fast morgonens glans är som glansen av kallnande blod ni kära som vänta er son från ett främmande land! Hos far och mor Det har gått några månader, julen har varit här med sitt tjocka mörker och sina vita ljus.
Vid dörrn mellertid, nyss kommen i stugan, Stod, af honom ej sedd, den vänliga fröken Augusta. Löje stridde med sorg i den sextonårigas hjärta, När till den gamle hon gick och med mild förtrytelse talte: "Tystna då, gamle Pistol, storpratare, ärnar ni fira Julen med skrämmande ord och bedröfliga sagor allenast?
Icke ens julen, eller allra minst den, var fri från denna känsla av överansträngande brådska, vilken efterlämnar trötthet, leda och misstämning. Därför väntade vi sommaren nästan som en befrielse från något ont, och när vi lämnade huvudstaden, var det alltid, som foro vi mot vår egen och vårt samlivs förnyelse.
Jag sitter och tänker på julen, sade författaren till den lilla flickan som var hans dotter. Tror du att det blir någon jul i år?
Treenighetsljuset, som ännu stod kvar mitt på bordet sedan julen, blev tänt och elden brann på härden. Valdemar kände sig så väl till mods, att han började leka och gyckla också med trälen. Han beskrev vitt och brett, hur han hade fört bort Jutta från ett kloster och ännu hade förföljarna i sina hälar.
Trälarna hade genom att beständigt kliva över honom nött ut hans benkläder, så att knäna voro bara. Armbågarna stucko ut genom ärmarna. Röken hade färgat hans hår rött och svärtat hans ansikte. Därför logo alla åt honom. Modern ville ge honom en ny klänning till julen, men Björn sade, att han ingen skulle få.
Men det gjorde henne dock ondt i hjärtat, när hon tänkte på, att hon skulle ersätta dem både fader och moder. Hon hade talat med professorn om tillredelserna för julen. "Gif barnen hvad du vill, kära tant", sade han, "men ingen julgran och intet julstök vill jag veta af. Och bed mig inte att komma med jag kan inte uthärda det. Det är hjärtlöst att begära det."