Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 20 juni 2025
Den store jordens beherrskare, hvars nåd öfvergår hvad menniskor kunna fatta, behagade gifva min herre tre dagars tid och lät bortflytta lådan på det ingen skulle krypa in i den, innan hans höga befallning af min herre blifvit fullgjord. Och den vise Tjang-tschi-li begaf sig hem, och under tre dagars tid hvarken åt han eller drack, på det han skulle blifva mager.
Är det bara rent vetenskapliga funderingar?» Hans vän slog händerna tillsammans och svarade: »Å, Herre Gud! Förstår du inte, att ju närmare man kommer jordens glödande inre, desto varmare blir det? Och når man en gång ett tillräckligt varmt ställe » »Helvetet?» frågade ämbetsmannen.
HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst. Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem. Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind. Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
Hören, I folk, allasammans; akta härpå, du jord med allt vad på dig är. Och vare Herren, HERREN ett vittne mot eder, Herren i sitt heliga tempel. Ty se, HERREN träder ut ur sin boning, han far ned och går fram över jordens höjder. Bergen smälta under hans fötter, och dalar bryta sig fram såsom vaxet gör för elden, såsom vattnet, när det störtar utför branten.
Tomas tog vägen genom Brunkebergstunneln. Ända längst in i jordens innandöme, där lyktornas sken flackade rostgult över slemmiga och rinnande väggar, förföljde honom lurens hungriga rytande. Han nästan sprang över Humlegården och Östermalm. Det var vid Jungfrugatan Hall bodde. Tomas sprang uppför trapporna och ringde på. Ingen öppnade. Han ringde ännu en gång, häftigare.
Våren kom åter; då Stod han allena där. Flickan var borta, låg Vissnad i jordens famn; Ängen var grön igen, Leende, blomsterrik. Minna satt i lunden Och på kransen såg, Som, af rosor bunden, I dess sköte låg, Och en tår föll neder Uppå blomstren då, Men till kransen beder Ömma flickan så: "Sköna, får du stanna På min ynglings hår, Dofta kring hans panna Kärlek blott och vår!
Dock medgav författaren, att även för jordens ädlaste och tappraste stammar, hellenerna och romarne, var döden ett skräckord, av lagen förbjudet att nämnas vid offerhögtidligheterna och andra festliga sammankomster, av höviskheten utvisat från enskilda sällskapskretsar. Detta, fortfor författaren, visar hvilka djupa rötter avskyn för döden likväl äger i människonaturen.
Lübeck var den sista stad, jag såg i romerske kejsarens rike, ty där inskeppade jag mig åter till Kalmar, och på Lübecks gator lågo nio tusen lik. Jag har hört omtalas städer, där hundra tusen människor dogo inom få dagar. Är ej detta byggmästaren, som vandrar över jordens grund och röjer marken för den nya byggnaden? Skall icke ordningen snart komma även till oss? Miserere, Domine!
Ordföranden, en gammal förtorkad professor, slog klubban i talarestolen och bjöd tystnad och fortsatte, sedan lugnet inträdt: »Mina herrar! Som jag nu haft äran att säga er, har mr Montgomery framkastat denna oerhördt djärfva plan ett förslag till att draga nytta af jordens inneboende värme.
Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han. När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått, när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle, då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
Dagens Ord
Andra Tittar