Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 27 oktober 2025
Jag förstod, att hon behövde sin nuvarande tro, att hon alltig gjort det, att den hängde samman med hennes innersta väsen så djupt och helt, att kanske månget lidande varit henne besparat, om denna tro aldrig blivit rubbad. På samma gång visste jag med mig själv, att tron på en fortvaro efter döden hade jag aldrig helt bortkastat.
Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat. Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar. För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.
Även hon tillhör med sitt innersta väsen evighetsvärlden och hennes tidsliv är därav blott ett ofullkomligt fenomen. När man i Guds allmakt ser ett hinder för människans viljefrihet, har man fattat förhållandet mellan Gud och människan på ett alltför yttre sätt.
När jag tänker på barndagarna, kan jag lätt förlika mig med den tanken att kroppen, och vardagssjälen också, ligger bara som ett hölje kring den allra innersta själen. Denna ligger där redan då färdig och lik sig som den blir i alla dagar, och medan kroppen och vardagssjälen ha sin myckna möda och sin lek, och växer, så ligger den andra där oberörd och väntar.
Se, jag vill säga dig allt och ej dölja mig, spana blott icke Själf i mitt innersta du, att jag ej blir sluten af skygghet. Märkte du nyss, då han kom, den främmande, var han förlägen, Syntes han mulen och tvär, som man blir, då man växer vid boken? Nej, med sin spensliga rock kring lifvet och hatten i handen Sprang han från kärran och lyste af fröjd, då han gjorde sin hälsning.
Sagdt; och han teg, uppblickade högt och tryckte förnöjsamt Med pekfingret på askan, som pöst i den rykande pipan, Medan hon, rodnande djupt, den unga, förståndiga flickan, Nedslog ögat, fingrade halsdukssnibben och svarte: "Icke vill jag förtiga för dig, värderade Petrus, Huru med glädje jag hör, att den raske Mattias begär mig; Ty du känner dock väl, hvart den fattiga flickan beständigt Riktar en längtande blick och sitt hjärtas innersta tanke.
Jag tyckte, att jag städse velat bära henne på mina händer, jag tyckte, att jag alltid gjort så, och nu klang igenom hela hennes väsen en ton, som om jag mitt under allt detta ovarsamt rivit i hennes innersta, och utan att veta det tillfogat henne ett sår, vilket kanske blött länge, innan hon vågat eller kunnat låta mig ana, att hon led.
TEKMESSA. Hör opp! Vår fiende du varit, är det än, Dock sönderslita dina ord mitt innersta. LEIOKRITOS. Hvad kallar du mig fiende? På jorden blott Bor fiendskap; jag tillhör icke jorden mer. Min värld är lugn, är Hades, där Leontes bor. DE FÖRRE. EN KRIGARE, framstörtande. KRIGAREN. Jag ilat hit, i spåren följd af fienden. Upp, konung, om ditt välde du försvara vill, Det hotas. LEIOKRITOS. Hotas?
Lyckligtvis var herr Lindboms vältalighet alldeles för djupgående att fattas i dess innersta kärna av de halvsovande åhörarna och när klockan blev halv sju måste den dystre talaren gå, sedan han kastat en blick av rysligt förakt på den gamles kläder och vid utgången smällt dörren i lås så att huset skakade.
EUBULOS. Jag äger intet. Se i mig en musslas skal, Ur hvilket lifvet krupit; jag har mist mig själf. HYLLOS. Ej kan jag fatta dina gåtolika ord. Svep ej i töckenbilder så din mening in, Säg, hvad har händt, hvad drabbat så ditt innersta, Att om ock lif du flämtar än, dock lifvets lust, Dess hopp, dess tröst har slocknat?
Dagens Ord
Andra Tittar