Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 5 september 2025
Det är jag, som mättar de hungriga i mitt hus, och när de icke lyda min vilja, få de gå till främmande och skaffa sitt bröd... Är det så eller icke? Dina söner arbeta som drängar, dina sonhustrur som pigor... Öfver hvem klagar du, far? Öfver den, som löper kring byn, då han skulle arbeta!
CECILE. Er advokat? FRUN. Ja, min dyre advokat! Kan du gissa hvad han föreslog mig? CECILE. En ny process? FRUN. Nej! ett nytt äktenskap! CECILE. För er? FRUN. För mig. CECILE. Och med hvem? FRUN. Med honom sjelf, naturligtvis! CECILE. Och det skrattar ni åt? FRUN. Som du ser! CECILE. Ni ämnar då verkligen gifta er för tredje gången, tant? FRUN. Tycker du det! CECILE. Således gaf ni honom afsked?
Jag kan dock aktas värdig ett svar." Här blef han afbruten af en gäll mässingsstämma, spelad af den gamla vallgumman, som redan en stund obemärkt stått vid dörren och väntat att få falla in. "Visst har någon varit efter dem, och det är jag själf", sade hon, "men hvem får här ett ord med? Gud bevare mig, aldrig har jag förr varit osynlig, och icke är jag bland blinda heller.
När John råkade vara hemma, gick han vanligen sjelf och öppnade, och då sprang Alma och tittade genom dörrspringan, för att se hvem det var som kom. När hon återvände till sin plats, höll hon handen tryckt emot hjertat och hviskade: Gud ske lof, det var bara den eller den!
Men jag kan bli god mot alla andra, för hans skull, jag kan bli god i mitt hjärta, så att jag känner mig värd hans tillgifvenhet, fast den aldrig kom mig till del; jag kan vara stark och sann, så att jag vet mig förtjäna hans aktning, fast han aldrig stod mig så nära, att han lärde känna hvem jag var. Jag skall bli en konstnär och med mina verk skall jag nå honom.
Vi lagade oss derför snart till uppbrott, betalte vår räkning som lemnades muntligen och lydde som följer: Logi och mat för två dagar, 3 kr. per man, vinet gratis. Förarelön 2 kr. Hvem vågar nu säga, att man ej kan resa billigt i Norge? Från Espedalsvattnet till Gudbrandsdalen.
På sin plats bakom satt modern och iakttog de två. Sonens minspel i det ögonblick han fick syn på den unga flickan hade varit så påtagligt; det uttrycket hade hon aldrig förr sett i hans ansigte; och i samma ögonblick hon såg det visste hon hvem den unga flickan var.
Kanske hade du gjort bättre om du straxt sagt: "Rosa, lemna dansen, jag önskar det, nog hade det då gått lätt; men du nändes icke, du ville mig väl. Tack också för din välmening, min far, om än den gjorde mig illa". "Hvem begrafves i dag!" frågade man hvarandra i staden. "Åh det är den der gamla tokiga mamsellen, som dansade ihjäl sig på sista balen" svarades; och sen mindes ingen mera Rosa.
Det har inte jag, fast jag är gosse. Ja, ser du, jag var sjelf häst. Vi hade ingen häst och ingen dräng, och när det var brådt om, spände jag mig för plogen och drog den i potatistäppan. Åhå! utbrusto barnen. Men hvem körde? Det behöfdes ingen kusk, när hästen var så klok. Han visste precis hvad han skulle göra, och när fåran var plöjd, tog han potäterna och radade dem i fåran.
Jag låtsade ju inte om något, men jag drog på munnen för mig själf och tänkte, att nu hade han nog träffat den rätta. Och en hel vecka gick han så där fundersam och tyst. Och så en dag säger han: Hvad tyckte mor om henne? Hvilken? sa jag så oskyldigt. Åh, gör sig nu inte till, lilla rara gamla mor! Du menar Ingrid Bengtsson? Hvem skulle jag annars mena? Bra.
Dagens Ord
Andra Tittar