United States or Bahrain ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jo, herr pastorn, baron hälsar och frågar, om hans kunglig höghet kan få komma på skogen som i morgon efter älgarne, för barons stånd har gett sig av i natt som var, och prinsen ligger med sin ångbåt vid Dalarö och väntar på jakten, som de bjudit honom på.
Men ju mer de hava blivit kallade, dess mer hava de dragit sig undan; de frambära offer åt Baalerna, och åt belätena tända de offereld. Och likväl var det jag som lärde Efraim att gå, och som tog dem upp i mina armar. Men de förstodo icke att jag ville hela dem. Med lena band drog jag dem, med kärlekens tåg; jag lättade oket över deras halsar, jag sänkte mig ned till dem och gav dem föda.
Ja, jag tycker, att pojkarne inte får pris på fisken, och något fel är det väl någonstans, var det nu sitter. Gumman plockade på bordet och tänkte nog det var annat ärende till stan än fisken. Hm! sa hon, Carlsson är väl så artig och hälsar på professorn då? Jo, det gör jag nog, om jag får tid, för han har ändå glömt en buteljkorg här...
Och över alla dem som komma att vandra efter detta rättesnöre, över dem vare frid och barmhärtighet, ja, över Guds Israel. Må nu ingen härefter vålla mig oro; ty jag bär Jesu märken på min kropp. Vår Herres, Jesu Kristi, nåd vare med eder ande, mina bröder. Amen. brev till efesierna Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel, hälsar de heliga som bo i Efesus, de i Kristus Jesus troende.
Nu var han mitt emot henne och tog av sig mössan. Hon stannade och såg på honom. Också han stannade. Han kunde inte fortsätta och låta henne stå där, på motsatta trottoaren, och se på honom. Förvirringen drev blodet till hans ansikte. God da, Stellan, ropade hon med en klingande röst, som hördes över hela gatan. Kommer du inte och hälsar på mig.
"Friskt mod då, min lilla tös!" sade han och tillade tröstande: "En vacker dag skall du få se, att mamma nog kommer och hälsar på." Ett par veckor därefter kom verkligen fru Moll, och nu stod glädjen högt i taket, som man säger. Greta var yr af förtjusning och kunde icke tröttna att fråga om allting därhemma.
Då händer ännu något. Det bor tre mil bort ett annat Guds barn med egna barn, en predikant, och en dag hälsar han på i gossarnas hem. Han har en tioårig flicka med sig, en robust varelse med irrande ögon och korpsvart hår. Även hon uppfostras för sig själv, långt borta från synden och frestelserna.
Anna-Clara ryckte till, lade handen på ryggen och svarade: Nej, absolut nej! Jag hälsar inte på honom! Varför det? sade jag. Per-Olof är en snäll gosse. Han rår inte för att han är rödhårig. Han sitter och väntar på dig. Jag hälsar inte på honom! Jag tar honom inte i hand! I detsamma stod Per-Olof i dörren. Han gick fram till Anna-Clara, räckte henne sin hand och hon tog den.
Agnes hörde på min redogörelse och skrattade litet. Du kommer naturligtvis och hälsar på mig? frågade jag. Ja. Det var roligt. När passar det för dig? När som hälst. Till exempel i kväll. Välkommen! En fruntimmerskör uppträdde på estraden, och jag vände mig om för att höra på den. Jag tykte de sjöngo alldeles utomordentligt och applåderade ifrigt, såsom alla andra.
Då han får se mig, håller han in hästen, hälsar och säger: Hör du, skulle vi inte kunna komma överens om att du alltid går på Norra Djurgården? Jag lovade. Och jag tror nästan jag har hållit mitt löfte ända tills döden gett mig rätt att bryta det. Men det gör mig ont att aldrig mera möta Albin Lavén. Sigurd P. Sigurdh.