United States or Rwanda ? Vote for the TOP Country of the Week !
Om ni ser mot min ärm nej, kom inte med tassarna! Jesses, tös! Visst är det din peruk som en törnbuske! Jag kan inte se ett tecken det är som jag kikade i en blanksmörjebutelj. Men säger han det är bra, så är det väl bra annars är det hans skam. Lita på mig! Och så var det tre riksdaler! Ja, när vi få korten, ja.
Hvad i jössu namn vill ni? var hans första uppriktiga och förbluffade fråga. Evangelina såg förstulet på honom. Så han ser ut! hviskade hon till sin far. Se! Tårna sitta på galen sida på fötterna på honom. Vi vända och resa genast hem igen. Håll nosen på dig, tös! sa han argt men tyst. Usch nej, jag kan inte, far! Tig, unge! God dag, god dag, min käre Kristoffer!
"Friskt mod då, min lilla tös!" sade han och tillade tröstande: "En vacker dag skall du få se, att mamma nog kommer och hälsar på." Ett par veckor därefter kom verkligen fru Moll, och nu stod glädjen högt i taket, som man säger. Greta var yr af förtjusning och kunde icke tröttna att fråga om allting därhemma.
»Ber om ursäkt att hon talar, som hon har förstånd», sade gubben, i det han steg upp, »hon ä' inte riktig i hufvudet, men hon ä' en snäll tös, och fast hon hör till de fåvitska, gör hon sin gärning liksom en förståndig människa.»
Prosten är ju en lärd man och vet hvad han säger. Men nog tar det tid att komma underfund med fruntimmerna för den, som är olärd. För de lärda också! mumlade prosten och log. Hur »Fiffens» tös fick fästman. Det börjar bli på upphällningen med de gamla riktigt märkliga gubbarna nu nere på Skåneslätten, sa en af mina gamla vänner i fjor.
Som en lydig dotter ägnar och anstår, gick Evangelina bort och tog Kristoffer om halsen och lade sin kind mot hans. Seså, tös! Sitt nu inte och gör dig till, utan ge honom en kyss! Jag har ju så tidt hört hur mycket du har tänkt på honom. Hon lydde, förstås. Kristoffer satt som förlamad.
Han nämnde inte namnet på någon enda af våra bästa bönder. Han är inte en karl för sig, den! sa Harald. Och han gjorde aldrig allvar af det där påhälsandet hos riksdagsmannen. En gång frågade jag honom, hvad han tyckte om prostens Hilma. Det är en rar tös, och han kunde nog få henne om han ville så mycket vet jag.
Hon ville helst bli hemma och vara mitt allt intill min sista stund ingen vet hur ömhjärtad hon är. Men jag har suttit och sett på henne i dag. Jag har sett hur hennes hjärta smälter, när hon tänker på din enslighet, Kristoffer, och hon ska få bli din maka, trösta dig och förljufva dina dagar. Det hjälper inte du vinkar, tös.
Du, som har satt ihop så många verser om hvar tös och hvar katt höll jag på att säga fast jag aldrig fått några, har du inte någon gång skrifvit några kärleksverser? Nej, du Selma. Det har jag inte. Men jag tror nästan att jag skulle kunna skrifva några i kväll. Tror du? Ja, om jag får skrifva dem till dig på riktigt rena, rama allvaret. Försök då! sade hon tyst och blidt.