Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 21 maj 2025
Fram på sommaren återfick herrskapet Mäienen sin förlorade son. Hon hade fått nog af honom. Och han, han hade rasat ut. Han hade också fått nog. Och man stekte kärleksfullt den gödda kalfven vid hans återkomst. Talet om den utmärkta nyupptäckta talangfulla sångerskan Nadja Sergeiewna tystnade fort. Man glömde henne för nya utmärktheter.
Man gissade genast, hvem det var, som kom, och herr Flygerman, som icke var någon hatare af surpriser, när han själf hittade på några, glömde för nöjet att få syssla och ställa till sin harm öfver den gamla fruns språksamhet, tog henne bestyrsamt vid handen och ledde henne så nära randen af bron, som hon kunde förmås att gå. "Stå här", sade han, "och var tyst, om det är möjligt, en handvändning.
De offrade åt onda andar, skengudar, åt gudar som de förut icke kände, nya, som nyss hade kommit till, och som edra fäder ej fruktade för. Din klippa, som hade fött dig, övergav du, du glömde Gud, som hade givit dig livet. När HERREN såg detta, förkastade han dem, ty han förtörnades på sina söner och döttrar.
Den lille Pikku suckade också, tittade upp på solen rakt in i det innersta gula och tänkte med detsamma att det nu var frukostdags. Han glömde sina fåfänga önskningar och tog till fötterna, denna gång hemåt. De andra efter.
Äfven ibland öknens törnen Ser han blott Olympens salar Och i trollets armar äfven Endast huldgudinnans bild. Hjärta, hjärta, hade jag dig framför mig! Låge du, oroliga, i min hand här, O, då skulle hastigt min trogna omsorg Bringa dig lugnet! Som en mor sitt barn, jag dig skulle gunga, Föra, sakta vyssjande, fram och åter, Tills du upphört klaga och nöjd din plåga Glömde i sömnen;
"Nej, skall jag ge honom afslag, för att han råkar se besynnerlig ut", tänkte Rosa, och gick med i dansen. Man började. Snart dansade Rosa åter ensam, alla stodo stilla och sågo på; men det var ej förtjusning, det var hånlöje som lekte på alla ansigten. Rosa märkte det icke. Dansens trollmakt grep henne åter, hon glömde allt, hon glömde sig sjelf.
Charley Reeves från Oklahoma Worlds Herald och jag hade nämligen fått tag i en Londontidning, och blevo så glada över att få läsa lite nyheter härifrån krigsskådeplatsen att vi glömde allt, och gingo in i en bondstuga för att läsa. Innan man anade något ont steg Bob Hyes in och fick syn på mig.
På äldre dagar lärde han äfven känna den allmänna filologins grundsatser ur tysken Beckers en tid högt uppskattade verk "Organism der Sprache" och Diefenbachs arbeten. Härtill kommo de nyss nämda vestfinska språken, hvilka han kände mycket väl. Tyska och ryska både talade och skref han, om också ej felfritt, i sin yngre mannaålder, men glömde dem sedan på gamla dagar.
Dagens Ord
Andra Tittar