Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 28 september 2025
Med uppöfvad vana dök hon med handen ända ner till botten i den. "Mässingskammen"! Månke måste få själfva mässingskammen af henne, att hålla sig fin med utsides, liksom Ante hade gett honom det han skulle hålla sig fin med invärtes. "Månke", ropade Maglena, "Gosse, du mått vänta." Månke saktade stegen utan att vända sig om.
Men nu var det, som om han såg henne i en balsal. Han dansade med henne, dansade med ingen annan än henne, till dess hans far kom fram och tog henne ifrån honom. Och hans far var ond och svartsjuk. Men när hon följde fadern, vände hon på huvudet och gav honom, Stellan, en blick, en sådan lång blick, som Rose en gång gett honom... Han ryckte upp sig. Va gör ja?
Jo, så skulle det gå till! Så skulle hans liv sluta, i sus och dus och prål och flärd, musik och kaféer och en Rose och så: Pang! Och där hemma skulle de andra officerarna säga: Nu har Stellan Petréus gått och skjutit sig i Köpenhamn för en kvinna, som han gett för många presenter. Han var i alla fall en hygglig karl, den hyggligaste av oss, men det är alltid de bästa som skjuter sig.
Om han gett henne en del af sitt förtroende, hvarför kunde han då icke ge henne det helt.» »Jag tror inte det fins någon erotik med i spelet, åtminstone inte ännu. Ja, det fins kanske på bottnen ändå en liten smula men inte mer.» Det jublade till inom henne. Detta var mer än ett förtroende, det var en sjelfpröfning; och den bar sanningens omisskänneliga pregel.
Visst fan! Ge nu och sitt inte och prata skit. Stellan gav och under tiden erkände han tyst för sig själv att han ännu var en smula barnslig i vissa saker. Han hade ej vuxit upp bland böcker. För honom var ordet litteratur ännu ett svävande och på det hela taget intetsägande begrepp. Skolböckerna hade ej gett honom någon större kärlek till Gutenbergs berömda uppfinning.
Då han får se mig, håller han in hästen, hälsar och säger: Hör du, skulle vi inte kunna komma överens om att du alltid går på Norra Djurgården? Jag lovade. Och jag tror nästan jag har hållit mitt löfte ända tills döden gett mig rätt att bryta det. Men det gör mig ont att aldrig mera möta Albin Lavén. Sigurd P. Sigurdh.
På nionde dygnet övergick lungkatarren till akut lunginflammation. Abraham eftertelegraferades. Barnen voro samlade i sängkammaren. Julius Krok stod på knä i sin säng och stödde den sjuka med kuddar. Fru Marie lät Abraham taga fram testamentet ur byrålådan. Jag har gett pappa allt, vad jag äger, sade hon. Jag tror inte, att någon av er, barn, har någonting däremot.
Men de äro glada vid dig inte för din egen skull utan för de gåfvor, som vår Herre har gett dig det ska du aldrig glömma. Och nu ska jag säga dig något. Majstången ska resas här i år, och här ska midsommarsgillet firas. Passa på vid något lämpligt tillfälle, kläm in henne i något hörn och släpp henne inte, förrän hon har svarat!
Ja visst gjorde hon, men sir herrn, herrn såg så allvarsam och hederlig ut, så hon trodde det var rena allvare. Alltså, tror moster, att om jag gått burdus på, skulle hon ha gett efter? Tror moster det? Asch, flickorna, vet en väl. Och säg nu, tror moster att hon var i lag med pojkarne på gårn här! Ja, si det kan en inte säga, sånt.
Han hade själv gjort något liknande, då han gett Rose frimärkena... Vad han varit lycklig då! Han hade gett henne frimärken. Och så hade de kyssts. Och hon hade spelat piano på konditoriet. Varför hade han inte tyckt bättre om att kyssas? Han ångrade det nu. Och varför hade han skämts, när hon spelat piano på kondis. De skulle ha kyssts, kyssts, kyssts, till dess han en dag sköt sig...
Dagens Ord
Andra Tittar