Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 7 september 2025
Men nog är det i alla fall syndigt, att unga flickor, som ni, skola syssla med „schelett“ och tocket der. Hvarför det? Tänk om någon af oss skulle få lust att bli läkare, utbrast Bella och spände sina glada ögon utmanande i Lena. Gud bevare mig att behöfva upplefva den dagen, sade Lena förfärad. Flickor doktorer! Så Bella kan prata! Hvarför icke lika gerna konstaplar eller gardister!
Kajsa tyckte, att han gerna kunde sagt något vackrare. Hon uppfattade begrafningstalet som hade han menat, att Rellu-Calle egentligen var ett »varnande exempel». Så skulle man icke lefva. Han visste icke, pastorn, hur god hennes man varit! Hur trohjertad, hur tacksam, hur gladlynt och lättledd.
Hur gerna hade ej Alma velat byta lif och tillvaro med dem! Hästen höll vid kyrkogårdsporten. Alma och Maja Lisa gingo in. De måste först gå ett stycke rakt fram och sedan taga af åt höger, för att komma till Arvis graf. Snön var blid, Almas skor och fållar blef våta. Rundt omkring stod tätt med grafkors. Hon stannade gång på gång för att betrakta än det ena, än det andra.
Detta omdöme, som sannolikt skulle kunna utsträckas att gälla om en långt större del af vår befolkning än den, som det närmast afser, kan ej gerna frånkännas vitsord, och det talar om ett folk, hvilket är godt som guld i alla händelser för godt att skymfas...
En kärleksfull makt ledde hennes öde och dyrbara vänner stodo vid hennes sida. Skulle hon ej vara modig och trygg? Hennes kära kamrater! hon skulle sakna dem hvar och en. Hon skulle så gerna gifvit dem mera, varit mera för dem, än hon kunnat.
FRUN. Ja mitt barn, jag önskar höra dig sjelf säga att herr Ernest Duplessis är ett godt parti, att han är en ädel, oegennyttig, varmhjertad ung man, och att hvarje qvinna kan skatta sig lycklig att få honom till make. Jag väntar att få höra detta, ty herr Duplessis kan inte utan din tillåtelse blifva medlem af vår familj! CECILE. Men jag tillåter det gerna, min tant! ERNEST. Hon tillåter det!
Hon ville veta hvad som tilldragit sig mellan de unge. Hon ville lura ut Almas hemlighet för att möjligen kunna använda den till fördel för sin son. »Vill du gå med upp till mig?» sade hon derför då de stannat utanför hotellet. »Ja, gerna.» Det var ingen konst att få Alma att berätta. Nu, sedan William rest, var det som om något af den gamla förtroligheten kommit igen.
Sjuksängen torde han knappast någonsin hafva intagit utom en gång för något mer än tio år sedan, då han bröt sitt ena ben, och nu sednast kort före sin död. Denna friska kropp sökte han genom öfning hålla i godt stånd. Som yngling och medelålders man tog han flitigt sjöbad; vintertiden löpte han ofta på skidor, sommartiden åter gjorde han fotvandringar och rodde gerna.
"I hvilket afseende menar ni att vi skulle förlora?" frågade Alma. "I det, som är er tillvaros grundval och kärna. I er kärlek." "Äro vi den förlorande parten i vår kärlek?" "Onekligen. I kärleken är kvinnan slaf och mannen herre, fastän det borde vara tvärtom." Alma skrattade. "Och hvad är orsaken dertill? Förklara det!" "Gerna.
Jag har inte läst något af honom och känner honom således inte." "Inte? Är det möjligt? Skall det förstås så, som om ni inte heller ville känna honom?" "Det skall jag svara på, när jag fått erfara hurudan han är." "Tillåter ni, att jag hemtar åt er några af hans arbeten?" "Gerna. Men om han är sådan man säger, kan det lätt hända, att jag inte läser många sidor."
Dagens Ord
Andra Tittar