Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 26 juni 2025
En tid körde Söndags-Nisse med Sigurdh något för ofta. Sigurdh, som var en god och oförarglig människa, var road av dessa nidbilder i början och till en tid men så en dag hände det, att han kom upp på redaktionen, slog näven i stora redaktionsbordet så att telefonapparaterna försökte hoppa och sade på sin vackra skånska: Nu får det ta mej fan vara slut med det här skandaliserandet! Absolut slut!
Men modren vaknade ej. Hon lemnade vaggan och gick att knycka i modren. Mamma, här är fruar. Stig upp! Hon skakade om modren så länge, att hon fick denna att lyfta på hufvudet. Här är fruar, mamma, här är fruar. Slutligen syntes hon uppfatta det. Hon gnuggade sig i ögonen, torkade sin panna, välsignade och försökte sätta sig upp.
Sven och mamma hade sina små hemligheter, och när Sven viskade något till mamma, fick inte ens pappa höra på. Försökte han det bara för att retas med Sven, då skrek den lille: »Nej, han får inte. Han får inte. Säg honom, att han inte får.» Och mamma värjde sin skatt och höll pappa på avstånd, så att Sven fick tala ut i hennes öra, allt vad han hade att säga.
De hoppade högt, slogo ut med fötterna, smällde dem samman igen och försökte att sätta krokben för farfarsgubben, när denne ändtligen kom så långt, att han kunde stega fram mot dörren på sina gamla förvärkta ben. "Gå från spisen ungar, så jag får rum här med kaffebrännarn", sade matmor till de främmande barnen, utan att ge akt på huru hennes egna uppförde sig.
Men plötsligt gick hon bort till fönstret igen, ställde sig raklång och stel framför honom och sade i en ton som hon försökte göra så torr och affärsmessig som möjligt: »Hör det är en sak jag vill säga dig. Du skall icke bli ond; det är icke för din skull utan för min egen. Det plågar mig så...» Han vände ansigtet upp emot henne med ett litet småleende: »Hvad är det?»
Och därpå vände han sig till gumman: Ge mig en kopp kaffe, madam Flod! Och så försjönk han en stund i djup tystnad, möjligen erinrande sig fordna dagars storhet och den överhandtagande oförskämdheten hos folket. Djävla dräng! fräste han än en gång. Ut och hjälp Robert till rätta! Carlsson försökte med smicker, men avklipptes genast med: Vet du, vem du är? och försvann ut genom dörren.
"Nå, Alma?" John försökte se henne in i ögonen. "Alma, blef du ledsen?" Alma vände sig mot honom och smålog, men hennes blick var fuktig. "Och sådant lappri kan du låta gå dig till sinnes! Du är i sanning barnslig. Nå, se nu igen. Nej, kom hit, att jag får torka bort de der tårarna." Han sträckte ut sin arm och drog Alma till sig. "Jag tar dig i min famn som en liten dufva. Älskade, egen hustru!"
Han skakade i hela kroppen liksom av raseri, vacklande, raglande försökte han gå några steg framåt men föll huvudstupa ned i sin grop igen. Ett skott ekade genom skogen, David reste sig och sprang, han hörde hundskall och skyndade dit.
Den skönaste dansarn Eller en ung löjtnant med sin glimmande krage, på dessa Kunde en solskensblick hon kasta ibland, då de kommo; Kom en annan, som ej, kantänka, behagade henne, Fick han ej tala ett ord, hur han än försökte sitt bästa, Innan den finaste skymt af en rynka han såg på prinsessans Näsa och modfälld nödgades gå att harmas i tysthet.
Han såg ett ögonblick att läktaren mitt emot honom var klädd med unga damer; men då fick han ögonen på Prechtens våldsamma figurer på tabernaklet och han kände hur de trampade honom på bröstet; han försökte nya uttydningar på kragstenarna i koromgången, men tankarna lupo ändå runt om ett litet avlångt blått papper; han försökte se ut på församlingen, men tyckte han såg kamreraren och kassören.
Dagens Ord
Andra Tittar