Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 7 juni 2025
Det var en dum tanke av mig ... puh! ... men jag skall inte blåsa ut för mycken rök i sänder ... puh! ... låt vara, att hennes själ är av glas något litet: kan inte jag ha en diamant såväl som någon? och skära? men djupt vill jag inte skära, det nänns inte fan på så vacker kristall ... puh! ... jag skall bara rita in ett A på hennes minnes emalj; det må jag väl få? det är väl inte för mycket? ... puh!
Der är väl ingenting i nu, som vore bättre att ha här hemma? Nej, ingenting. Du skulle kanske se efter först. Nej, mor, der är ingenting. Gå då, barn, och kom ihog hvad jag sagt dig så många gånger: Fan tar den vilse far. Arbeta, håll dig ren, var aldrig lat, ty börjar du med det en gång, så... Och mins att djefvulen helst tar dem, som tycka om att ha det smutsigt omkring sig.
Nu fån I icke längre taga emot penningar av edra bekanta, utan I skolen lämna dem ifrån eder till det som är förfallet på huset.» Och prästerna samtyckte till att icke taga emot penningar av folket, och ej heller befatta sig med att sätta i stånd vad som var förfallet på huset.
Och det skulle fan utsätta sig för nedsatt sedebetyg i studenten eller kanske helt enkelt relegering. Om andra tänkte gå, gick inte han . Det var bara att säga från med samma. Var det någon, som ville sänka sig så lågt att plagiera honom, så var så god! Men han fordrade uppriktighet i oärligheten. Han tog sig bara friheten påpeka för de närvarande, att det var hans idé. Dixi!
Därför säger nu HERREN Sebaot så: Given akt på huru det går eder. I sån mycket, men inbärgen litet; I äten, men fån icke nog för att bliva mätta; I dricken, men fån icke nog för att bliva glada; I tagen på eder kläder, men haven icke nog för att bliva varma. Och den som får någon inkomst, han far den allenast för att lägga den i en söndrig pung.
Fan besitta, någon har det goda i sig att ens be mig; utan man tar bara för afgjordt, att jag skall vara på post och färdig att orka och springa; jag skall säga, att det blir förbannadt tungt i längden." Med dessa ord vek han af på tvärgatan, och de båda andra fortsatte sin gång, öfvertygade om att hans förtrytelse alldeles icke skulle hindra honom att vara en pålitlig budbärare.
Jo, det gör jag, sa Ludwig som satt med huvudet tillbakaböjt för att få blodet att stanna. Och han tillade: I det här fallet kan inte fan själv tala sanning. Då är det bättre att slåss. Jaså, sa prästen. Då tör hon ha beskyllt honom för stöld eller andra oegentligheter, och det kan stämma med det oväntade avskedet. Där högg kyrkoherden i sten! skrek Ludwig förargad.
Va fan bryr vi oss om demstrationen. Men var, var Norrevall, hörde han någon svara. Han vände helt om och sprang genom hela staden till Norrevall. Och där stodo de. Han såg en hel klunga av dem. De stodo uppställda på två led... De sista par hundra meterna gick han, som en utpumpad Maratonlöpare. Äntligen... Han flämtade... Där stod en stor pojke framför leden.
Stellan såg bort och svarade ett lågmält: Ja. Ebenezar gav honom ännu några dagars frid. Men så började han ansätta honom. Varenda rast var han över honom: Har du pengarna nu? Nä. Du ska ha dom i morron, annars tar fan dig. Ja.
Det är så dumt att lipa, vad fan skulle det bli om jag började på så. Svär inte, du får inte svära, lägg däj igen. Jo visst, vad var det du sa? Det var bäst för dom. Han grät så han vart blind, men han hade ett sånt väldigt, stort hjärta, han kunde trösta mig också. Och ser du, det allra märkvärdigaste var att när han gråtit säj blind så sen grät han inte mer.
Dagens Ord
Andra Tittar