United States or South Georgia and the South Sandwich Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !


Hade jag inte kommit derifrån nu en tid tror jag att jag hade dött. Jag hade en god vän som dog i våras. Hon hade också bleksjuka och läkaren sa' att hon skulle ligga. Ja, hon låg; och innan man visste ordet af var hon död, utan att någon märkt det, alldeles som när ett ljus går ut. Nej, Lund är gräsligt

Sent ett besök i våras Kom hans mor till bivuaken; fick Munter lof att tåras, När han såg den gamla draken; Satt ock sedan långt natten, Teg och log och såg skatten. Detta möte var det sista, Nu lär gummans hjärta brista. Aldrig nej, hvadhelst hon sade; Till hvart ord från modrens tunga Endast ja och ja han hade, Tills hon ändtligt hördes sjunga: 'Käre son, var ej förvägen!

Läsaren torde erinra sig de människoansikten, liknande antika marmorskulpturer, som jag såg bildade av mitt vita örngottsvar i hotell Orfila. Döm om min överraskning jag en dag i våras fick i handen en tidskrift, som återgav Swedenborgs hus planeten Jupiter, ritat av Victorien Sardou. Till en början: varför just Jupiter? Vilket säreget sammanträffande!

Det är den bästa och största broms jag sett sedan 1892, men den sommarn var också varmare än den här. Den bromsen, som jag såg 1892, slog sig en gång ned en häst att han, hästen, blev svankryggig. Den här bromsen har jag följt med ända sedan i våras. Han är liksom en bekant till mig och jag skiljes icke gärna ifrån honom. Hur mycket kostar han, sade jag.

Är hon kvarglömd i Stockholm? Hon är Villnäs, ers nåde. Skada. Jag minns en afton i våras, när jag kom dyster och nedslagen från rådkammaren. Jag inträdde med Sauls sinnelag i hertiginnans gemak, men där fann jag min David. Ert strängaspel kom mitt hjärta att smälta. Jag hade nyss känt mig fattig och svag; nu syntes jag mig vara rik och stark.

En afton i våras satt vår nådige konung väl timmen lång och hörde strängaspelet, förglömmande alla de moskoviters väldiga krigsbasuner. Och vore icke fröken Ebba Brahe allaredan densamma, menar jag änkedrottningen finge snart nya bekymmer om rikets framtid.

Ej pansar hård, ej präktig hjälm, Mot våra glafvar höll; Och mången, som var käck och stor, Till de våras fötter föll. Till slut med Douglas Percy kom Att pröfva svärdens bett. De höggo friskt med Marylands-stål, För bägge blef det hett. Som blixt blixt de gåvo slag, De båda män af mod, Tills blod ur deras hjälmar sprang, Som om det regnat blod.

Hans blick mörknade mer och mer, och han fortfor misstänksamt, ironiskt: Det har aldrig förr fallit mig in men vore han icke ogalant som han är, skulle man nästan tro, att det vore av artighet mot Mademoiselle de La Feuillade, som han just nu låtit röja och hedra vår gamla Place Royale . Allt får betydelse efter den uppmärksamhet, han visade dig i våras och du tiger, måste jag själv leta mig till, vad det kan vara mellan dig och honom.

När kring samma nejd det åter våras Och dess prakt slår ut, Vore det ej ljuft ännu att tåras, Där du sjöng förut? Ja, fast Uhlås gamla borg föröddes, Fast du finner blott Sörjande ruiner, där du föddes, Där din boning stått, Vore ju dock kärt att och minnas, Hvar det fordom var, Hyddans ställe och den sångarinnas, Som dess flaggstång bar. Vinden gnyr i Auras lärosalar; Kom dock dit också!

Säg nu, goda frun, hon som är qvinfolk sjelf väl förstå sig hvad Eva hellre kunde önska sig. Frun såg karlen och drog till med ett litet leende, ett sådant leende, som är eget hos köpmän, de tag en kund, som icke alls kan bedöma en varas värde, en kund, som kan och vill betala sju för tu, en kund, som de kunna lura, om de vilja. Skall det bli till julklapp åt hustrun?