Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 8 maj 2025
Kan man tänka, han hade ögon äfven midt emot nacken, i ansiktet, som vanligt folk, och han såg på dem med en tungsam, men inte alls ondskefull uppsyn. "Hvem har haft så lite vett att dom släppt ut bara småfolk nu, i hårdårstider, och då vargen stryk kring knutarna?" Ante steg fram så långt han förmådde med det tunga släpet af de små, om benen. "De är ingen, som släppt oss.
Men så hade hon de andra syskonen, hvilka äfven ville vara med, lill'Brita-Cajsa, alla hade slagit krets omkring dem och sleto den återfunna i armar och ben för att få ta henne och smeka henne, och klappa henne, de med. "Märta-Greta, fina, granna lill'stintan", som de gått i tungsam saknad efter. Samma lill'stinta fast hon nu var i fina herrskapskläder.
"Ja, och han, lill'stackars drängen, henne å. Månke han ska nog bli sorgmodig och längtandes efter oss mångande gånger, han", tillfogade Ante med tungsam tankfull uppsyn. "Men storbra får han hos så riktigt folk." "De va' nog mor, som ledde oss hit å, må du tro, Ante." "Gosse", tillade hon med mjuk, innerligt ångerfull stämma. "Är du sint på mej för jag nöp dej så farligt.
Finnen gaf sig tillbaka till den andra drängen, och nu sa han de jag hade stuli klockan och fällen hos farfar." "Du stuli tagi olofvandes!" Maglena släppte grenen. Hennes ögon brunno svarta af harm. "Ja-a han sa de." Antes uppsyn var tungsam och sorgsen. "De stack just som så ondt i mej, må du tro." "Ja, då skäms jag te gå ut i bygden hos folk.
Vickberg överlämnade emellertid ett beedigat testamente till Björners förmån. Hans besparingar uppgingo till över tjugu tusen kronor. Julius Krok och hela staden följde rättegången under oerhörd spänning. När Nyheternas extrablad bragte underrättelsen om frikännandet, brast han i gråt. Glädjetårar. Det hade varit en tungsam vår för Julius Krok. Han hade fört process mot sig själv.
De gingo i tungsam sorg efter lill' Märta-Greta, som med sitt lustiga språk, sina roliga påhitt, varit dem till så stor fröjd. De glömde alldeles bort huru tröttsam hon också varit, när hon ju skrikit om nätterna och behöft ansas, klädas och matas, bäras och pysslas om på alla sätt.
"Då blir dom sint på Herren och vill köra ut oss." "Inte", invände Maglena. "Ni såg väl att de lyste ljust ur ögona på'na. Han är väl hällre bättre, gossen, och då blir dom glad och vill tacka Herren, och så ta dom dej, Anna-Lisa." Åter sutto barnen tysta, i tungsam stämning. Plötsligt böjde Anna-Lisa hufvudet ner emot händerna, som hon hade hopknäppta öfver bordet.
Hon förmådde inte se in tillbaka i den granna, fina stugan, där hon då ändtligen känt att hon haft ett hem, det första se'n de lämnade lill'gråstugan. Gullspira gaf sig efter förstås, tätt i hälarna på de aftågande, som en hund. "Ta katta Månke", sade Ante tvär i rösten. "Dom ämna nog ondt åt henne å så väl som åt oss." Han gick tungsam och bitter i sinnet och drog kälken.
I en så här stor, fin gård var det så grufsamt att komma in, för den som var uselt klädd och kom för att begära mat och husrum. Hustrun blef vid att stirra på Anna-Lisa. "Kom fram till elden barn", sade hon med mild, tungsam stämma. Hon räckte ut handen och hälsade god dag på Anna-Lisa, som kände detta så både stort och högtidligt.
Dagens Ord
Andra Tittar