United States or Mongolia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uti det ljusaste af rummen här han väntar nu att få Ers Nåde se. HERTIGEN. En sällsam sägen har du mig förtäljt om honom och dock sannolik. Den väcker stolt fröjd uti min själ, på samma gång jag borde förebrå dig, att du så beräknande begagnat denne yngling. SCHEEL. Ers Nåde! HERTIGEN. Nog, jag vet hvad du vill säga. Gif hit den ring, du emottog af honom och som jag fordom skall hans fader skänkt.
På doktorns vägg hänger en reproduktion af Donatellos Cecilia; den gaf honom en gång hans mor då han var sjuk, och det hände att han förnam en »sällsam musik». Doktor Luoto »har inte diskuterat saken med någon. Det har han inte kunnat. Hvem skulle väl ha trott honom och förstått honom.
Det var en sällsam händelse i Valdemars liv, att han satt där utan kvinnosällskap. Stundvis kände han oro och ångest. Det fattades det mjuka och lena i luften. Allting var hårt, kantigt och tungt med lukt av vin och stall. Det var som att skrapa sig mot barkiga stammar och stickiga timmerväggar.
Han rös till i en sällsam lustkänsla, blandad med den tillfredsställda åtråns ljuvt tacksamma vanmakt. Han satt senare på kvällen uppe vid sitt fönster i mörkret och betraktade den blå rullgardinen, bakom vilken Josef andades och levde. Plötsligen slog tanken ned i honom: Om jag aldrig träffat honom! Vad skulle ha skett då?
Hon njöt en stilla och sällsam modersglädje vid att följa dessa mina andliga barn, alltsom de blevo till, och ändå var hon svartsjuk på dem, emedan hon inbillade sig, att de kunde fylla mina tankar, så att de undanträngde henne själv, hemmet, barnen och allt vad i livet fanns. Ja, jag tror aldrig, att hon anade, hur denna samdiktan med henne var mig dyrbarare än dikten själv.
Fram flög nu ryttarskaran åtföljd af qvinnorna och barnen, under jubelskri, förbi stället der Alhejdi stod. Salik varsnade henne icke, och se, framför honom på hästen satt en qvinna. Så hade äfven Alhejdi en gång sutit, och hvem var denna? Lågande glöd brann i Alhejdis anlete. Hon följde långsamt efter tåget och gick in i sin boning. Men der mötte hennes blick en sällsam syn.
"Fader, hör en sällsam sak, i sanning! När jag låg där nyss och tycktes sofva, Satte sig hvar broder upp i bädden, Och då ensam jag låg kvar på halmen, Talade de sakta med hvarandra: 'Bröder, hvar och en vet bäst, att Tomas Ensam vållat allt det straff, oss hotar, Likså väl som att han allt bekänner.
HYLLOS. Blott på afstånd syns Han öfvervaka striden, ständigt ropande Med ängslans stämma: "Akten, döden ej min son, Den andre endast, den i Ajas' vapenskrud!" TEKMESSA. Den arme, hvilken sällsam, djup förvillelse Omtöcknar ej hans sinne? Just sin fiende, Just den, hvars fall han önskar mest, beskyddar han Och vill förgöra honom, som han rädda vill.
Ni vet ej, hvad han kostat mig, denne son. Se han ville, gripen af en sällsam yrsel, gå ut i verlden, för att söka förverkliga drömmar, inbillningar. Vänners öfvertalande, mina böner, fosterlandet, som kallade sin son, intet förmådde återhålla honom. Jag egde endast ett medel att hindra hans olycka. Ni har sett mig tvenne års tid, en usel krympling, ligga på min säng.
LAUR. PAULINUS. Hvilken sällsam tanke! Därtill er ställning altför ringa är. Blott som en gammal vän jag talte här. Tredje scenen. De förra. Arvid Stålarm, Johan Fleming. Olof Klaesson. Nu skall det börja. Jag ej mäktar höra, min egen tanke vill mig själf förföra. STÅLARM. Varen hälsade! Från hertigen I kommen.
Dagens Ord
Andra Tittar